Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
 Bild: Jessica Gow
Bild: Jessica Gow

Arne Larsson: Historiska budgetsatsningar – men frågan är om de räcker

Ett fall i tillväxten som är värre än under finanskrisen, historiskt stora stödåtgärder – otillräckliga enligt oppositionen – men mest av allt en gigantisk osäkerhet.
Förutsättningarna för vårbudgeten är sådana att hur mycket som än görs, så vet ingen vad som kommer ut på andra sidan – och regeringens värsta scenario pekar på en arbetslöshet på 13,5 procent.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterar åtgärder som sammanlagt är i 100 miljarderklassen i vårändringsbudgeten. Det är historiskt stora satsningar. Dessutom höjer regeringen utgiftstaket – något som aldrig tidigare gjorts av en sittande regering – med hisnande 350 miljarder kronor, för att ha handlingsfrihet framåt.

Det säger egentligen allt: resan nedåt går snabbt och läget framåt är väldigt, väldigt osäkert.

Ett krig på tre fronter

Regeringen för ett krig på tre fronter för att komma mildra de negativa effekterna av coronautbrottet. Gemensamt för alla tre är att de innebär ökade kostnader, med högst oklara belopp.

Det handlar om att ge sjukvården förutsättningar i form av fler intensivvårdsplatser, övertid för personal och så vidare. Budskapet till regionerna är att staten tar alla ökade kostnader. Vad de stannar på vet ingen.

För att förhindra smittspridningen har som bekant ett stort antal restriktioner, som slår undan benen för företagen, införts. Alltså måste regeringen se till att företagen överlever krisen. Vi har redan sett hur antalet varsel skjuter i höjden och hur konkurserna ökar.

Det här måste förhindras som gott det bara går av flera skäl. När folk förlorar jobb och inkomst ökar statens utgifter för a-kassa, aktivitetsersättning och försörjningsstöd. Samtidigt gör det att efterfrågan minskar ytterligare. Och utan ett livskraftigt näringsliv kommer det ta längre tid för hjulen att börja snurra igen när krisen är över. Det är kort sagt en negativ spiral som leder allt längre nedåt, om den inte stoppas.

Ingen vet var det slutar

Därför tar regeringen nu på sig kostnader på löpande räkning. Det är hyresrabatter till företag, pengar för korttidspermitteringar, sänkta arbetsgivaravgifter. Redan i dag har 127 000 personer beviljats korttidspermittering, vilket innebär 7 miljarder kronor till arbetsgivarna. Vad det kommer att sluta på? Ingen vet.

Och för att lindra smällen för den enskilde har reglerna ändrats så att fler ska få a-kassa, karensavdraget slopats, möjligheter till omställning förstärkts.

Från oppositionens sida har tongångarna blivit allt kärvare under de senaste veckorna. Kristdemokraterna vill se att ännu mer kostnader lyfts av företagen. Moderaterna vill se satsningar värda 100 miljarder kronor i månaden tills den värsta krisen är över.

De menar att regeringen gör för lite. Kanske har de rätt: för om det är oklart hur mycket stödåtgärderna i slutändan kommer att kosta, så är det minst lika osäkert hur långt de kommer att räcka. Till skillnad från andra ekonomiska krascher – som ofta utgår i från någon ganska konkret som övervärderade fastigheter – finns det inget riktigt facit för när eller hur en pandemin slutar, hur gärna än vissa ekonomer vill ha ett slutdatum.

Prognoserna rena gissningsleken

Av precis den anledningen ser framtidsprognoserna också ut som en gissningslek. Regeringens huvudscenario är att bruttonationalprodukten faller med 4,2 procent under 2020. Men man utesluter inte ett fall på 10 procent.

Vad gäller arbetslösheten så spår regeringen att den landar på 9 procent – den värsta siffran vi sett sedan 1993. Men den kan också landa på 13,5 procent.

Finns det då någon ljusning i allt detta?

Ja, kanske. Sverige har trots allt den lägsta statsskulden sedan 1977 – så vi har råd att bekämpa krisen under en tid. Och en undersökning från Västsvenska handelskammaren visar att medlemsföretagen tror på en vändning inom ett år. Även internationella valutafonden spår en snabb återhämtning.

Men det förutsätter förstås att pandemin klingar av och att det finns livskraftiga företag kvar när det händer.

Fakta: De viktigaste punkterna i vårbudgeten

• Ökade kostnader för att begränsa smittspridningen: 7 miljarder kronor.

• Kostnader för att mildra smällen för företag: 67 miljarder kronor. Här ingår bland annat korttidspermitteringar, hyresrabatter, sänkta arbetsgivaravgifter, att staten står för sjuklönekostnader.

• Trygghet och omställning för den enskilde: 11 miljarder kronor. Här ingår höjd a-kassa (5,7 miljarder, utöver de 5,3 miljarder som redan presenterats), statlig lönegaranti (1,6 miljarder), aktivitetsstöd (0,8), fler vab-dagar (1,7).

• Kamp mot andra samhällsproblem: 22 miljarder kronor.

• Utgiftstaket höjs med 350 miljarder för att ta höjd för fler åtgärder.