Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: Kirsty Wigglesworth

Historisk strid i det oförenade kungadömet

Förenade kungadömet har aldrig varit mer oförenat, polariserat och politiskt lamslaget. Inför slutstriden om brexit är tonläget högt och anklagelserna haglar. Men tiden kan vara ute. Det är fördel för Boris Johnson.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

"Do or die." Premiärministern kompromissar inte. Storbritannien lämnar EU om två månader, med eller utan avtal. Och det är svårt att se hur någon skulle kunna stoppa honom. Han har sina anhängares förtroende och tiden på sin sida.

På onsdagen fick han drottningens tillstånd att stänga parlamentet i september och oktober. I praktiken innebär den så kallade suspensionen omkring en vecka mindre för debatter och beslut. Men Johnson anklagas för att göra det svårare för sina motståndare att förhindra ett avtalslöst utträde. Även om oppositionen är mer enig än på länge över partigränserna och med ett påtagligt stöd även inom det konservativa partiet är det osäkert vad de kan och hinner göra.

Parlamentet återsamlas efter sommaruppehållet på tisdag. Ett motdrag är att försöka samla en majoritet för en lagstiftning. Den skulle tvinga regeringen att begära en förlängning och hålla en ny folkomröstning om EU inte går med på ändringar i utträdesavtalet så att det kan vinna godkännande i underhuset.

Men det är tveksamt om det längre är realistiskt, eller ens genomförbart, med bara omkring en arbetsvecka innan parlamentet stängs fram till den 14:e oktober.

EU-toppmöte Johnsons sista chans

Och den 17 oktober håller EU ett för Storbritannien och unionen avgörande toppmöte. Det blir rimligen sista chansen för Boris Johnson att övertyga de 27 övriga stats- och regeringscheferna om korrigeringar i avtalet. Enligt Boris Johnson får de brittiska politikerna gott om tid att debattera brexit och andra frågor på den nya regeringens reformagenda, men det ökar pressen på stanna-sidan att agera innan det är för sent.

Det spekuleras i en misstroendeförklaring mot Boris Johnson nästa vecka. Om det skulle lyckas måste en ny regeringsbildare hittas inom två veckor. Men det är tveksamt om det finns en kandidat. Labourledaren Jeremy Corbyn anser att det bör vara han som företrädare för det största oppositionspartiet, men det motsätter sig bland annat Liberaldemokraterna.

Alternativet skulle vara att den sittande premiärministern Boris Johnson utlyser ett nyval på ett datum som han själv bestämmer. Och det blir alldeles säkert efter den 31 oktober när utträdet är ett fullbordat faktum.

Oavsett om det sker med en krasch eller mjukt och i samförstånd med EU skulle Boris Johnson sannolikt ha goda förutsättningar att vinna ett val. Han kan säga till väljarna att han förverkligade flertalets vilja i folkomröstningen 2016. Han behöver inte heller räkna med att utmanas av Nigel Farage. Dennes Brexitparti gjorde ett mycket starkt val till EU-parlamentet i maj och tros även bli en kraft att räkna med i den nationella politiken om utträdet skjuts fram igen.

De nya turerna har lett till starka reaktioner, protester och även krav på Johnsons avgång. En namninsamling hade på torsdagen fått in över 1,3 miljoner underskrifter mot stängningen. Jeremy Corbyn har skickat brev till drottningen och vill ha en debatt om brexit nästa vecka för att om möjligt finna en utväg för att blockera ett avtalslöst utträde.

Lagliga försök att hindra stängning

Både i Skottland och i Belfast undersöktes på torsdagen lagliga vägar för att undkomma stängningen. Det skotska konservativa partiets ledare Ruth Davidson avgick av familjeskäl och den uppslitande konflikten kring brexit. George Young, konservativ inpiskare i parlamentets överhus, lämnade också sin post på grund av stängningen, dess längd och hur den motiveras.

Jacob Rees-Mogg, brexitföreträdare i Johnsons inre krets, anklagar underhusets talman John Bercow för att vara konstitutionellt "olämplig" när han sällar sig till kritikerna. Han konstaterar:

– Ändra lagen eller ändra regeringen. Nu är det upp till EU att bestämma om de vill ha ett rimligt avtal.

Skottlands EU-vänliga försteminister Nicola Sturgeon driver kravet på en ny skotsk folkomröstning om självständighet. Hon var mycket upprörd på onsdagen om hur regeringen försöker att tvinga fram en avtalslös brexit. Om parlamentsledamöterna inte enas nästa vecka om att stoppa Boris Johnson trodde hon "den här dagen går till historien som dagen då den brittiska demokratin dog".

Det är hårda ord som vittnar om hur brexit berör på djupet, splittrar ner på familjenivå och äventyrar Storbritanniens framtid.