Henry Kissinger dominerade den amerikanska utrikespolitiken under republikanen Richard Nixons tid som president 1969 till 1974 och även under Nixons efterträdare Gerald Fords tid 1974 till 1977. Tidigare hade han arbetat sig upp bland demokraterna och lyckats få en mindre post i John F Kennedys administration. Kennedy – med utbildning och nära band till Harvarduniversitetet – hade rekryterat "de bästa och mest begåvade" från sitt gamla "alma mater". Men Kissingers lyskraft räckte inte till, trots Harvardexamen, och när Lyndon Johnson efterträdde Kennedy försvann Kissinger snabbt till den republikanska sidan.
Och det var först som rådgivare till Nixon och sedan som nationell säkerhetsrådgivare och utrikesminister, när Nixon valts till president, som Kissinger kom att ha en avgörande betydelse för amerikansk utrikespolitik. Han lyckades även hålla sig kvar när Nixon tvingades avgå vid Watergateskandalen och då Gerald Ford efterträdde i Vita huset.
Kissinger var tidigt en maktspelare och när han på allvar fått Nixons öra rasade Vietnamkriget. Men det fanns ännu möjlighet att trappa ned och avsluta. Protesterna mot kriget var omfattande både i USA och internationellt.
Backade Röda khmererna
Men Kissinger såg kriget i ett stormaktsperspektiv och med en "dominoteori" i centrum. Den teorin innebar att en amerikansk reträtt skulle leda till att Vietnam föll i Sovjets intressesfär och att andra nationer i Sydostasien därefter skulle ramla som dominobrickor i samma fålla och allvarligt försvaga USA:s inflytande i regionen.
Med det tankesättet blev Vietnams grannland Kambodja en del i spelet, där USA stödde de Röda khmererna för att förhindra sovjetiskt uppbackade gruppers frammarsch. Resultatet blev i slutändan de röda khmerernas massmord på uppemot två miljoner kambodjaner.
Men Kissinger lyckades undkomma ansvar för sitt och det amerikanska militäretablissemangets upplägg. 1973 tilldelades han Nobels fredspris tillsammans med den nordvietnamesiske ledaren Le Duc Tho. De två hade överlagt men nordvietnamesen tackade omedelbart nej till utmärkelsen medan Kissinger lät sig hedras med priset. Kriget skulle komma att rasa i ytterligare närmare två år. 1975 var den amerikanska förödmjukande reträtten oundviklig.
Kissinger såg även Latinamerika som ett storpolitiskt spel där den andra supermakten Sovjet skulle kunna utvidga sitt inflytande. Kuppen mot den folkvalde presidenten Salvador Allende i Chile 1973 ledde till diktatur under Augusto Pinochet med starka band till USA.
Blickar mot Kina
Kissinger personifierade den amerikanska utrikespolitiken och när han i hemlighet reste till Peking var det för normalisera förbindelserna mellan USA och Kina. Även här fanns en Sovjetdimension. Med Kinas och Sovjets välkänt frostiga relation kunde USA skapa den nya närhet till Kina som Sovjet saknade. Richard Nixons besök i Kina 1972 var historiskt.
Kissinger ägnade sig även åt "skytteldiplomati" i Mellanöstern och var i praktiken arkitekten bakom fredsöverenskommelsen om Sinai mellan Egyptens president Anwar Sadat och Israels premiärminister Menachem Begin.
Att någon annan än han själv skulle få äran för något illustrerades av svaret jag fick vid Kissingers besök hos statsminister Olof Palme 1976, då jag frågade hur "Sonnenfeldtdoktrinen" skulle tolkas. Helmut Sonnenfeldt var en toppdiplomat på amerikanska UD och doktrinen påstods innebära en uppdelning av världen i intressesfärer.
Kissinger svarade med bara en mening och med en iskall blick bakom de tjocka glasögonen:
– Om en doktrin har utarbetats på UD så bär den sannerligen inte namn efter en underordnad.
Toppskvallrets kejsare
När Gerald Ford förlorade presidentvalet en tid senare 1976 försvann Kissinger ut i kulisserna. Hans försök att återkomma, då Ronald Reagan vann valet 1980, misslyckades. Kissinger ansågs då som passé bland den tidens republikaner. Han antogs ha gjort sitt i storpolitiken.
Men det visade sig att han bara bytte skepnad. I stället för att ha en formell position som säkerhetsrådgivare och utrikesminister skapade han sig en informell roll och har sedan dess glidit mellan presidenter och premiärministrar jorden runt. Han är toppskvallrets kejsare, ingen stänger dörren för honom av rädsla att missa något väsentligt.
Som 99-åring lanserade Kissinger boken "Leadership, six studies in World Strategy" där Tysklands Konrad Adenauer och Storbritanniens Margaret Thatcher finns med bland de ledare som särskilt framhålls.
Med den nya världsordningen, som tar form i skenet av Rysslands angrepp på Ukraina, är Kissinger i en intervju med tidskriften "The Economist" tillbaka där han en gång befann sig med USA:s öppning mot Kina på 1970-talet. Han jämför nu med tiden före första världskriget och ger USA högst fem till tio år att värma upp förbindelserna med Kina. Annars hotar ett tredje världskrig. Han ser också artificiell intelligens, AI, som ett hot mot världsfreden.
Därmed har Henry Kissinger skapat ett nytt manifest på 100-årsdagen.
LÄS MER:Dålig hälsa vanligt i Vita huset både hos gamla och unga presidenter
LÄS MER:DeSantis och Kennedy jr kan bli problem för Biden och Trump
