Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
När skolan stänger för sommarlov ökar risken för att föräldrar reser iväg för tvinga sina barn till äktenskap.

Sommarlovet risktid för tvångsgifte

För den som oroar sig för att bli bortgift är sommaren inget att se fram emot. Många tvångsäktenskap sker under det långa lovet.

När skolan stänger för sommarlov ökar risken för att föräldrar i hederskulturer reser iväg för tvinga sina barn till äktenskap. Det visar bland annat vår granskning. Så var det för Alina, som berättar sin historia för GP. Hon trodde hon skulle åka på en semesterresa. Men i själva verket lurade föräldrarna med henne utomlands för att kunna gifta bort henne. 

GP har pratat med skolledare på Nytorpsskolan i Angered och Burgårdens utbildningscenter i centrala Göteborg. Under senare tid har ingen av skolorna haft någon elev som hotats av tvångsgifte, men de är medvetna om problemet.

Reagerar direkt

På Nytorpskolan i Angered går 450 elever i årskurs fyra till nio. Melanie Heller, biträdande rektor säger att skolan reagerar med en gång om en elev inte skulle dyka upp efter sommarlovet.
– Vi kontaktar vi familjen för att höra vad som hänt. Har de flyttat? Om vi inte skulle få reda på varför eleven inte kommit till skolan går vi vidare med det till socialtjänsten. 

Nytorpsskolan arbetar mot hedersproblematiken som en del av det dagliga arbetet i skolan, säger Melanie Heller.
– Det ingår när vi talar om människans lika värde, jämställdhet mellan könen, rätten att vara den man är och bestämma vad man ska ha på sig. Det ingår i ämnen som samhällskunskap och historia och kommer också upp när Ungdomsmottagningen kommer hit och informerar. 

Stödmaterial för skolan

Skolverket har tagit fram ett stödmaterial om hur skolan bör arbeta med hedersrelaterat våld och förtryck. Det utgår från tre olika nivåer:
1. Att nå alla flickor och pojkar i skolan och deras föräldrar
2. Att upptäcka utsatthet hos flickor och pojkar
3. Att ge stöd och skydd i akuta situationer 
På Nytorpsskolan har de tagit fasta på det.
– Det gäller att vara vaksam och lyhörd för eleverna och att ta det de berättar på allvar. De ska känna att de har tillgång till de vuxna på skolan, vare sig det är en lärare, kurator eller skolsköterska, säger Melanie Heller.

Hon lyfter också fram vikten av att var tydlig i informationen om vad som gäller i vårt samhälle till både föräldrar och elever. När det gäller barn som misstänks vara utsatta för misshandel eller hot agerar skolan direkt, säger hon. 
–  Då görs riskbedömning. Utifrån den bestämmer vi hur vi ska vidare och vad vi ska göra. Om en elev behöver skydd ser vi till den får det och kontaktar socialtjänsten hur man ska gå vidare. 

"Vanligare i grundskolan"

Jenny Larsson, gymnasieskolenhetschef på Burgårdens utbildningscentrum med 1 300 elever från hela Göteborg, känner inte till att skolan under senare tid haft någon elev som hotats av giftas bort mot sin vilja. 
– Jag tror att det är mer vanligt på grundskolor än på gymnasier. Våra elever börjar här när de är i 16-17-årsåldern.

Däremot vet hon att det finns unga, både flickor och pojkar, som är utsatta för annan form av hedersproblematik. 
– Det handlar om det sociala – vad de får och inte får göra. Hur de får klä sig och delta i fritidsaktiviteter. Eller problem i och med att skaffar en partner. Och det kan vara nog så svårt när man är i den här åldern.

Viktigt känna till sina rättigheter

I skolans likabehandlingsarbete och i undervisning om mänskliga rättigheter tas hedersproblematiken upp. Eleverna ska känna till sina rättigheter och få veta vilken hjälp de kan få och vart de kan vända sig.
– Elevhälsan finns med så ungdomarna direkt vet vem de kan gå till. Vid misstanke om att en elev far illa görs alltid en orosanmälan till socialtjänsten och sedan försöker skolan vara med och stötta eleven genom hela processen.
Men det är inte bara skolsköterska, kurator som arbetar inom elevhälsan som eleverna vänder sig till.
– De går till en vuxen som de fått förtroende för. Det kan vara en lärare eller någon annan. All skolpersonal har anmälningsplikt. 

 

Ur granskningen:

Flicka 16 år: Har känt sig tvingad att gå med på att bli förlovad/bortgift med sin pappas kusin i Irak.

Flicka 16 år: Mamman sa att om hon fortsatte att träffa pojkvännen så skulle de skicka henne till hemlandet till fadern för bortgifte.

Flicka 17 år: Trots att hon har sagt till sin mamma att hon inte vill gifta sig lyssnar inte hennes föräldrar. De anser att hon drar skam över familjen. Pappan har förbjudit att förlovningen bryts.

Flicka 13 år: Mamman har hotat att skicka flickan till Somalia även hotat med bortgifte. 

 

 

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.