Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
I inget av de fall GP grsnkat finns förtryck på grund av sexuell läggning med.

Hbtq-personer osynliggörs

I de domar och handlingar som GP granskat om hedersförtryck finns inte ett enda fall som berör hbtq-personer. Unga homosexuella som utsätts riskerar att bli osynliggjorda.

GP har gått igenom nästan 3000 domar och myndighetshandlingar där ord som hedersvåld, tvångsgifte och LVU (lagen om vård av unga) omnämns. Granskningen visar att minst 527 barn omhändertagits på grund av hedersproblematik de senaste tio åren. Nästan nio av tio är flickor. 
I inget av fallen finns förtryck på grund av sexuell läggning med. Men hbtq- personer i hederskulturer är särskilt utsatta eftersom endast heterosexuella relationer accepteras där. 

Riskabelt komma ut

Linda Hansson, verksamhetsutvecklare på Gryning vårds kompetenscentrum, har lång erfarenhet av utsatta personer. Hon säger att många utsatta hbtq-personer inte är säkra på att det finns en beredskap för att ta hand om personer som bryter mot normer om sexualitet och könsidentitet. Det blir helt enkelt för riskabelt att komma ut.
– Jag tror att det kan finnas dolt i många fall. En hbtq-person kanske söker hjälp för att den är utsatt för våld eller är rädd för att bli bortgift. Men den kommer inte ut och berättar inte för socialtjänsten att den är homosexuell. Det kommer ofta fram först i ett senare skede när man är i tryggare miljöer. 

LÄS ÄVEN: Regeringens expert kräver lagändring om hedern

Normen är en flicka

Inom socialtjänsten finns en bristande kunskap när det rör hbtq-personer, säger Linda Hansson. Även om tecknen är tydliga har de svårare att identifiera de fallen och då får den drabbade inte heller rätt stöd. Linda Hansson berättar som exempel att en ung utsatt man skulle placeras på ett vandrarhem. Det hade aldrig hänt om det handlat om en flicka, säger hon.
– Normen är fortfarande att den utsatta är en heterosexuell tonårsflicka från Mellanöstern. En ung kille från en annan del av världen som berättar att han pressas att gifta sig mot sin vilja får inte hjälp utifrån hedersförtryck. Man kanske ser att han behöver flyttas från sin familj, men man ser inte att han behöver samma skydd och stöd som om det hade varit en tjej. 

Av de som sökte stöd hos kuratorn på RFSL i Göteborg 2014 var 30 procent hbtq-personer som utsatts för våld eller hot om våld från familjer med hedersnormer. Det säger något om hur utbrett problemet är för en grupp som i många sammanhang osynliggörs, säger Linda Hansson. 

LÄS ÄVEN: 527 hedersoffer- läs om fallen GP granskat här

Tas inte på samma allvar

Sara Lundgren, utredare på Socialstyrelsen, ser samma mönster och menar att stödet för hedersoffer är utformat utifrån förförståelsen att det är heterosexuella tjejer som utsätts. När det gäller en hbtq-person riskerar utsattheten att inte tas på lika stort allvar.
– Myndigheter kan missa att det handlar om hedersförtryck om den unga inte själv direkt tar upp det, säger Sara Lundgren.

För att få en sann bild av situation måste socialtjänsten ställa rätt frågor. Och för att kunna göra det krävs kunskap. Men enligt en enkätundersökning från Socialstyrelsen finns en osäkerhet i hur man ska arbeta med frågorna hos socialtjänsten. 90 procent av kommunerna nämner inte ens hbtq-perspektivet i sina introduktionsutbildningar för personal i socialtjänsten.

I samhällets insatser och strukturer mot hedersförtryck är hbtq-personer knappt medräknade, säger Sara Lundgren.
– Här finns en stor utmaning att inkludera alla. Dessutom jobbar många inom socialtjänsten under stor press. Då är det lätt att missa saker som är svåra och tar tid. 

LÄS ÄVEN: Sommarlovet risktid för tvångsgifte

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.