Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

"Håll era magsjuka barn borta från förskolan!"

Hur tänker föräldrar som lämnar in sina magsjuka barn på förskolan, undrar Joakim Lamotte.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Då har det återigen blivit den där tiden på året när man varje morgon möts av olycksbådande budskap på anslagstavlan innanför dörren på förskolan. Den här morgonen är det utbrott av magsjuka som aviseras ihop med uppmaningen att hålla de drabbade barnen hemma 48 timmar. 

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Det går en ilning längs med ryggraden. Häromåret låg hela familjen utslagen och jag insjuknade i dubbla omgångar. Detta helvetesår slogs mer än halva förskolan ut och fick nästan stängas ner tillfälligt för att mota bort smittan. Med detta i färskt minne hade magsjuka en egen punkt på dagordningen under förra veckans föräldramöte. Pedagogerna stod där och vädjade till oss föräldrar att inte fuska med de 48 timmarna

De påpekade att det är 48 timmar som gäller efter att barnet är friskt och äter som vanligt. Alltså inte 48 timmar efter senaste spyan eller diarrén. Pedagogerna berättade även om hur vissa föräldrar verkar strunta helt i detta och lämnar barnen på förskolan så fort de kan stå på benen igen. Ibland händer det tydligen även att föräldrarna försöker mörka att barnet har varit magsjukt, vilket givetvis alltid kommer fram så fort barnet vid morgonsamlingen öppnar munnen och stolt deklarerar att hen har kräkits hela helgen.

Inte nog med det. Jag fick till och med höra att det hänt att föräldrar som själva varit magsjuka kommit och lämnat sina barn på förskolan. Alltså att pedagogerna skyndsamt har fått ta emot barn så att föräldrarna kunnat snabba sig hem och lägga sig inne på toaletten och fortsätta kaskadspy.

Hur tänker man då? Tycker man att det är en bra idé att drälla in magsjuk till en förskola och riskera att smitta ner personal, barn och andra föräldrar? 

Tror man att ens egna ungar inte bär på samma smitta? Hur korkad får man bli? För att inte tala om de föräldrar som skickar iväg syskon till magsjuka barn till förskolan, trots att de vet att det bara är en tidsfråga innan bromsspåren i byxan hos den för stunden friska ungen är ett faktum. Jag fattar inte hur dessa föräldrar resonerar. Om man nu ändå måste vara hemma med ett magsjukt barn är det väl inte världens största uppoffring att även hålla syskon hemma, för att minimera smittspridningsrisken. 

Sedan har vi de föräldrar som anser att deras jobb är viktigare än allt annat och trycker i febriga barn några alvedon strax innan lämning på förskolan, vilket även det brukar komma fram, eftersom sanningen alltid slinker ur barn förr eller senare. Har man lärt sig något genom åren som småbarnsförälder så är det att det är lättare att hitta en nål i en höstack än att försöka mörka något för en förskollärare. Ändå finns det alltid dessa föräldrar som inte verkar bry sig och som prioriterar sig själva framför sina och andras barns välmående. Det är smått pinsamt.