Här är utmaningarna för vår nya EU-kommissionär

Ylva Johansson (S) får ansvar för det kanske svåraste området i EU-kommissionen: migrations- och inrikesfrågor. Det är en tuff utmaning i en union med uppenbara sprickor som kan vidgas ytterligare och hota sammanhållningen.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

ANNONS
|

Ursula von der Leyen, den första kvinnliga ordföranden, leder den mest jämställda kommissionen hittills: 13 kvinnor och 14 män. Sveriges kandidat Ylva Johansson får uppdraget att inom vad som kallas EU:s regering hantera de tunga och splittrande migrationsfrågorna.

Vilka förutsättningar har hon att lyckas?

Det har hon att bevisa. Hon har en betydelsefull post, men migration är en tvistefråga som skär som en skiljelinje genom EU. Statsminister Stefan Löfven vill ha ett gemensamt asylsystem inom EU. Det ska fördela flyktingmottagandet rättvist och proportionerligt, hoppas han. Han är inte den ende EU-ledare som efterlyser det. Men hittills har det varit omöjligt att övertyga en majoritet.

ANNONS

Varför går det inte att komma överens i EU?

Valet till EU-parlamentet i maj blev en framgång för populistiska partier som är EU-skeptiska och kritiska till den centralistiska politik som EU har fört. Två exempel är italienska Lega och brittiska Brexitpartiet. Legas omstridde ledare Matteo Salvini var tills helt nyligen inrikesminister och arkitekt bakom en kompromisslös linje mot illegala migranter, en politik som har anhängare i andra medlemsländer.

Brexitpartiets ledare Nigel Farage har länge suttit i EU-parlamentet, men strävar efter att Storbritannien ska lämna EU så snart som möjligt. Han lyfte fram invandringen som ett hot i lämna-kampanjen inför folkomröstningen 2016. I valet till EU-parlamentet i maj blev Brexitpartiet störst med över 30 procent av de brittiska rösterna. Nu är Farage öppen för en allians med premiärminister Boris Johnson om det trots allt skulle bli ett nyval för att stödja ett utträde den 31 oktober, med eller utan avtal.

När EU-parlamentet återsamlades i somras ställde sig Brexitpartiets ledamöter demonstrativt upp med ansiktena mot väggen och med ryggen mot församlingen. EU-parlamentet och EU är i själva verket mer splittrat än tidigare. Ylva Johansson möter en delvis ny verklighet och får inom sitt område ansvar för utvecklingen.

Går det att enas i den parlamentariska osäkerheten?

ANNONS

Risken är uppenbar att det blir knivigt. Även om Salvini har försvunnit ur den italienska regeringen och premiärminister Giuseppe Conte signalerat en mer EU-vänlig politik är migrationsfrågan akut och måste lösas. Efter migrationskrisen 2015-2016 har den blivit en vattendelare inom EU. Lagstiftning och regler har skärpts och gränskontroller finns även på den inre marknaden. Avtal har träffats med länder som Turkiet, Libyen och Niger för att stoppa migranter och flytta problem utanför unionen. Men de finns ingen samsyn om hur migranter och flyktingar ska tas emot och fördelas på ett rättvist sätt.

Ungern och Polen är två medlemsländer som utmanar Bryssel med en annan åsikt. Det gäller även i synen på rättsfrågor. Den nya kommissionen måste också ta sig an en ny långtidsbudget. När Storbritannien lämnar EU ska de 27 återstående länderna kompensera de många brittiska miljarder som försvinner ur den gemensamma budgeten. Den sittande kommissionen anser att Sverige betalar för lite och vill ha en höjning av den svenska avgiften med 40 procent de kommande åren. Det vägrar regeringen. Det ser ut att bli svårt att hitta en kompromiss även här. Om budgetarbetet lamslås binder det Ylva Johansson händer.

Vad vill Ylva Johansson?

Efter anställningsintervjun med Ursula von der Leyen förra månaden framhöll hon att väldigt mycket står på spel. För nästa mandatperiod 2019-2024 lyfte hon fram flera huvudfrågor. Hon vill värna om de demokratiska grundprinciperna, det vill säga rättsstatens principer, människors lika värde och respekt för minoriteter. "Grundläggande europeiska värden är hotade av krafter i Europa idag", varnade hon.

ANNONS

Jämställdhet, jobben, klimatet och säkerheten är andra prioriteter för henne.

Vad kan hota hennes plats i kommissionen?

Mellan den 30 september och 8 oktober utfrågas kandidaterna i EU-parlamentet, som måste godkänna henne. Hon kan räkna med krävande frågor. Flera kandidater framhålls redan som osäkra och kan komma att underkännas. Till dessa hör dock inte Ylva Johansson. Den 23 oktober väntas parlamentet rösta om man ska godkänna kommissionen i sin helhet. Den 1 november tillträder den nya kommissionen. Det är, som det ser ut just nu, dagen efter brexit och Storbritanniens utträde. Det ställer EU och Ylva Johansson inför betydande problem.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS