Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/10

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Här är "Göteborgs Pompeji"

Svante Thun, projektledare på Higab, lyfter på en plywoodskiva som ligger på marken och pekar: ett välbevarat nött tegelgolv från mitten av 1600-talet. – Det var någon som kallade det här Göteborgs Pompeji. Och så är det ju nästan – äldre än så här blir det inte i Göteborg, säger han.

Fram till för ett par år sedan satt stadens högsta politiker och tjänstemän i kvarteret Högvakten, husen längs Gustaf Adolfs torgs norra sida. Den som gick i de trånga och krokiga korridorerna drabbas lätt av en känsla av sjösjuka – golven lutade av sättningsskador.

Framförallt för Börshuset, där kommunfullmäktige hade sina sammanträden, blev situationen alltmer akut. Byggnaden satte sig med två millimeter om året i ena hörnet – och fyra millimeter i ett annat, berättar Svante Thun och pekar upp mot en stor spricka i väggen.
– Om det hade fått fortsätta hade det tagit stor skada på sikt, säger han.

Tingsrättens flytt till ett nybyggt hus vid Gamla Ullevi blev starten på en flyttkedja, som gjorde att kommunen kunde tömma kvarteret Högvakten. Politikerna flyttade in i gamla tingsrätten, tjänstemännen i tillfälliga lokaler ett par kvarter bort och fullmäktigemötena fick tillfälligt flytta till Kronhuset.

Nu döljer ett stort plank fastigheterna. Där inne pågår en totalrenovering. Svante Thun tar oss med in i byggarbetsplatsen via Postgatan och den mindre fastigheten Strömska huset. Det är yngre än de tre husen som vetter mot torget, byggt 1906. Här hade Ströms herrekipering sina första lokaler. Vi tar oss fram över grus och stenar. Några golv finns inte längre i bottenvåningen.

– Vi har tagit bort alla bjälklag. Det är ett otroligt stort jobb, säger Svante Thun.
Den ursprungliga grunden bestod av träpålar och rustbädd, som med tiden tagit skada vilket lett till att byggnaderna satt sig. Nu syns runda, borrade hål i fasaden. Här ska metallpålar tryckas ned till berget – som finns mellan 8 och 40 meter ned – för att sedan gjutas fast i fasaden, så att ett nytt bjälklag kan slippa framtida sättningar.

Göteborg grundades 1621. Kort därefter uppfördes de första byggnaderna i kvarteret. De första gatorna hade i princip samma sträckning som i dag. Rester efter gamla husgrunder finns rakt under de som står där nu. Det gör renoveringen av kvarteret Högvakten till ett mycket speciellt och känsligt projekt.
Hela det första året efter det att fastigheten tömdes gick åt till arkeologiska förundersökningar. 40 hål borrades så att man skulle kunna kartlägga vad som döljer sig under marken.

I mars i år gick projektet in i en ny fas.
– Men än har vi har inte byggt något nytt. Det har varit rivning, schaktning, sanering och arkeologi, säger Svante Thun.
Han stannar till längst in i Strömska huset och pekar mot marken. Här har arkeologerna hittat rester av en gammal byggnad: en bred mur som man inte riktigt fått kläm på vad det varit. En källarglugg.
– När någonting hittas måste vi stämma av med länsstyrelsen, så vi vet vad vi får göra.

Hur mycket visste man om vad som fanns här, innan ni började gräva?

– Mycket. Det finns mycket kartor bevarade. Men problemet är ett det brunnit flera gånger, och att ritningar kan ha försvunnit, säger Svante Thun.

Från Strömska huset kommer vi ut på en innergård. Tanken är att den ska glasas in för att ge plats till bland annat en reception. Riktigt hur det kommer att se ut här är inte riktigt klart. Någon form av ljuddämpning kommer att behövas på några av fasaderna. Men man varken kan eller vill röra för mycket.
Inuti byggnaderna är det lite annorlunda. Det är inte bara golven som tas bort. Alla väggar som inte är bärande rivs också. Det som tidigare var smala och krokiga korridorer ska bli luftigare och mer ändamålsenligt.

– De som jobbade här innan kommer inte att känna igen sig.
Vi går vidare genom Wenngrenska huset och Svante Thun stannar till igen. Här har man funnit ett plankgolv och vad man tror är rester efter gamla fängelseceller. Längre fram når vi det nötta tegelgolvet som fanns i det stadshus som brann ned på 1600-talet. Här har man också hittat delar av gamla kakelugnar.

Mellan stadshuset och Börsen öppnar sig en ny innergård.
– Det här är bland det finaste vi har i Göteborg, en ganska orörd gård från 1700-talet, säger Svante Thun.
Hittills har den fört en anonym tillvaro, i stort sett bara de som jobbade i huset har ens känt till att den finns. Men när renoveringen är klar ska det bli annorlunda.

– Gården ska bli publik. Det ska bli kafé här inne och kanske en uteservering på torget.
Att göra kvarteret mer tillgängligt och öppet är viktiga mål med projektet. Tanken är att åtminstone ett par butiker ska flytta in i Strömska huset, vilket också skulle ge en mer levande stadsmiljö på Postgatan.
Inne i Börshuset är det nedsläckt. Ömtåliga föremål har plockats bort och packats ned. I övrigt har ingenting rörts: i fullmäktigesalen står ledamöternas namnskyltar kvar på sina platser.

I entréplan har statyn på Oscar I plockats bort och några klinkers lossnat från sina platser. Men till skillnad från de andra byggnaderna får ingenting förändras – puts och måleri på väggarna måste bevaras intakt.
Nivåskillnaderna i golvet går att se med blotta ögat. 

– Här ska vi förstås också grundförstärka. Men hur vet vi inte än.
Huset var en gång bland de mest exklusiva i landet, ett riktigt skrytbygge som Oscar I symboliskt lade den första stenen till och som kostade 450 000 riksdaler silvermynt att färdigställa i mitten av 1800-talet.
Renoveringen av hela kvarteret, som ska vara klar 2018, är budgeterad till 410 miljoner kronor.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.