Här är partiernas värsta bekymmer – två år före valet

Socialdemokraterna. Det största regeringspartiet har strösslat pengar över landet under hela vårens coronapandemi och fortsatt på samma spår med lång rad budgetutspel. Ändå har väljarstödet sjunkit tillbaka till siffror under katastrofvalet 2018.

Gamla misstag har kommit ikapp. Välfärden håller inte vad den lovar, klyftorna är större än vad någon S-lett regering kan vara nöjd med. Och längst fram står en allt mer ifrågasatt partiledare. Orkar han en valrörelse till? Vill han?

Miljöpartiet. Bilden av ett parti som är beredda att offra vad som helst för att få sitta kvar i regeringen har etsat sig fast. Och ett parti som inte klarar av att stå upp för sin politik lockar inte många väljare.

Lägg till det språkrör som inte lyckats nå fram överhuvudtaget. Det nya kvinnliga språkröret som ska väljas får ett tungt jobb hon ska klara av att vända detta.

LÄS MER:Mardrömmen för Löfven – samarbetspartierna i krisläge

V skrämmer bort väljare

Vänsterpartiet tuffar på och ligger strax över valresultatet. Men är det så mycket att glädjas över? Partiet är numera ensamt om att driva en politik som syftar till att minska klyftorna och ensamt om att kritisera en tämligen högerinriktad S-regering från vänster.

Det borde rimligen kunna locka fler. Frågan Vänsterpartiet borde ställa sig är varför de skrämmer bort så många potentiella väljare.

Centerpartiet har Socialdemokraterna i ett fast grepp och har i princip skaffat sig vetorätt över viktiga politikområden. Ta bara en titt på budgeten och fundera på hur den skulle sett ut annars. Och partiledaren är tillbaka, med egen kanal på Youtube och allt.

Ändå är det någonting som skaver. De gamla vännerna M och KD är längre bort än någonsin och lagom till nästa val kommer sannolikt även Liberalerna lämna vänkretsen. Är det så här livet kommer att vara för Centern då: att de är ensamma kvar i en politisk mitt, där det bästa de kan hoppas på är att få mata en regering de helst inte vill ha med små smulor av centerpolitik?

Ingen vet vad Liberalerna vill

Liberalerna måste nog undra om de verkligen valde rätt i partiledarvalet. Och i statsministeromröstningen.

Partiet visualiserar just nu talesättet ”att vara liberal är att vara kluven” bättre än någonsin. Vilket block partiet vill tillhöra och vilken politik det vill föra är just nu ett mysterium för alla utomstående.

Moderaterna. Man kan inte säga annat än att Ulf Kristersson och hans närmaste försöker. Precis som under Anna Kinberg Batras mest desperata period som partiledare är det utspel och förslag i parti och minut.

Och de har inte ord nog för att beskriva regeringens fullständiga inkompetens. Vad kan det bero på att inte fler lyssnar? Att väljarna minns att partiet tyckte och agerade helt annorlunda än det låter nu under åtta års regeringstid och gärna velat ha en vettig förklaring istället för övertoner?

Ännu fler enstaka fall av rasister

Kristdemokraterna. Kanske ändå det parti som har mest att glädja sig åt just nu. Stadigt höga opinionssiffror och till skillnad från Ulf Kristersson verkar Ebba Busch inte minsta bekymrad över ett framtida SD-beroende.

Inte ens rubriken från GP:s intervju inför valet 2018, där hon uteslöt SD-samarbete de närmaste 20 åren, som dyker upp på sociala medier titt som tätt verkar rubba lugnet.

Sverigedemokraterna. Svensk politisk stora vinnare den senaste tio åren. Ändå är Jimmie Åkesson så arg. Undra på det. Samma kaos och förfall i samhället som när han engagerade sig i det parti som just klivit ur uniformerna på 1990-talet.

Och så alla dessa enstaka fall av förtroendevalda och medlemmar som envisas med att sprida rasism. Som om det skulle vara okej bara för att det var det som var partiets grundtanke en gång i tiden. Nåja, de nya vännerna i M och KD verkar inte märka något, så det kanske inte är några problem trots allt.

LÄS MER:Mardrömmen för Löfven – samarbetspartierna i krisläge

TEXT

Arne Larsson

arne.larsson@gp.se