Götheborg - en dyr resa för skattebetalarna

Resorna och stoppen i svenska och utländska hamnar beskrivs gärna som en succé. Men ekonomiskt har verkligheten varit en annan. Sedan 2010 har Svenska Ostindiska Companiet AB dragit på sig förluster i storleksordningen 65 miljoner kronor.

Ostindiefararen startade som ett privat initiativ, men ända sedan byggtiden är det till stor del skattepengar som gjort att drömmen om att återskapa skeppet gått att genomföra. Enligt en sammanställning som GP gjorde i samband med återkomsten från Kina 2007 hade staten, främst genom AMS, skjutit till närmare 200 miljoner kronor. Det var mer än vad näringslivet bidragit med.

Läs även:Ostindiefararen Götheborgs öde avgjort

Uppgifter som GP nu begärt ut visar att kommunen och de kommunala bolagen gått in med åtminstone 77 miljoner kronor under 2000-talet. Bara sedan 2012 har kommunen centralt, efter beslut i kommunstyrelsen sponsrat skeppet med 22 miljoner kronor. Till stor del har det handlat om akuta insatser för att rädda skeppet.

– Jag kan inte alla detaljer, men det har varit så att Ostindiefararen haft vissa lösningar på gång och så ville de ha en slant för att fixa det – sedan blev det inte som man tänkt. Det har varit många turer fram och tillbaka, konstaterar Ann-Sofie Hermansson.

Har de 22 miljoner kronor kommunen skjutit till sedan 2012 varit väl använda pengar?

– Det är svårt att säga. Men jag är glad att hon inte är såld någonstans eller uppsågad, att hon fortfarande är kvar i staden. Sedan kanske det inte var världens mest ekonomiska lösningar alla gånger.

– Men om det hade kommit en ny förfrågan om 22 miljoner, då hade vi inte klarat det. Man kan inte använda skattepengar så.

"I huvudsak värt det"

Kommunalrådet Jonas Ransgård (M) tycker att det i huvudsak varit värt de pengar kommunstyrelsen skjutit till. Men även han är kritisk till att det så ofta handlat om akutinsatser.

– Man kunde önskat att besluten skett med större framförhållning och möjlighet till debatt. Det har återkommande hetat att det handlat om överbryggningslösningar. Det är möjligt att man gjort en annan värdering om man haft det samlat.

Särskilt tveksam är han till den treåriga insats kommunen gjorde tillsammans med regionen för att stå för en grundfinansiering för att hålla Götheborg seglingsfärdig åren efter 2010. Visionerna som målades upp för kommunen var att båten skulle segla till OS i London och USA för Nya Sveriges jubileum. Men så blev det aldrig.

– Vi hade en betydligt mer positiv bild av hur det skulle bli, än hur det faktiskt blev. Det borde säkrats med krav från vår sida, säger Jonas Ransgård.

Västra Götalandsregionen har under den senaste femårsperioden skjutit till 12,6 miljoner kronor, bland annat för att möjliggöra de resor till London och USA, som aldrig blev av. Regionstyrelsens ordförande Johnny Magnusson säger att det kanske visar att Ostindiefararen inte längre var så mycket värd som kringresande ambassadör

– Om näringslivet inte ville att den skulle finnas på plats ska det till ganska mycket för att vi ska marknadsföra Västra Götalandsregionen i USA med en båt.

Tycker du att er insats var värd pengarna?

– Det kan man diskutera. Men det är många som vill att båten ska finnas kvar i Göteborg. Annars finns det ju ett alternativ – lämna in den på Gotenius och hugg upp den. Men då hade man fått bestämma sig för det.

Har ärvt kostnaden

De kommunala bolagens sponsring har i huvudsak avslutats runt 2010. I dag är det bara Älvstranden utveckling AB som stöttar Götheborg ekonomiskt, genom en hyressubvention värd omkring en miljon kronor årligen. Totalt genom åren har bolaget på olika sätt stöttat med omkring 20 miljoner kronor.

Älvstrandens ordförande Mattias Jonsson (S) säger att det inte är bolaget på egen hand som velat ha det så, utan att det var vanligt på Göran Johanssons tid att man fördelade kostnader inom kommunens verksamheter och att det är en fördelning dagens ledning "ärvt".

Tycker du satsningen varit rimlig?

– Det man får fundera på är om den gett affärer och arbetstillfällen. Det är svårt att mäta, men jag tror att Göteborg som varumärke stärkts i till exempel Kina. Det kan ha bildragit till att Volvo fått kinesiska ägare och att Cevt etablerat sig här.

Ostindiefararen ägs i dag av en stiftelse där de kommunala bolagen Business region Göteborg och Göteborgs hamn är två av stiftarna. Tillsammans med övriga stiftare – AB Volvo, Stena och SKF – gick de in med en grundplåt på 4,5 miljoner kronor vardera under åren 2008-2011.

Hamnen har även i andra sammanhang stöttat skeppet, totalt med 20 miljoner kronor. Enligt Cecilia Carlsson, kommunikationschef på Göteborgs hamn, anser bolaget att det fått valuta för pengarna.

– Ostindiefararen är en viktig symbol för hamnen och för handeln. Det har känts naturligt för oss att vara med och vi har fått mycket synlighet på stoppen och kunnat visa upp oss i till exempel Oslo och Shanghai, säger hon.

Framförallt i Kina har båten varit en dörröppnare, säger hon.

– Där ser man det kulturella värdet. Vi använder symbolen fortfarande när vi annonserar i Kina.

Som GP berättat tidigare i veckan ska en lösning där näringslivet tar det största ansvaret för skeppet vara klar inom kort. De ledande politikerna i staden välkomnar det.

– Det har gått åt mycket pengar och allt har inte varit perfekt hanterat. Det får man vara ärlig att säga. Just därför är det bra att det blir högst modesta summor i fortsättningen, säger Ann-Sofie Hermansson.

TEXT

Arne Larsson

arne.larsson@gp.se