När de rödgröna, som tog över styret i Göteborg vid årsskiftet, presenterade sin budget lovade de att besparingarna på välfärden var över. Inte mycket mer än två månader in i det nya året tvingas de skjuta till mer pengar – det de kallade en historisk satsning har visat sig att inte räcka.
– Det är inte ett misslyckande att vi gör det här, utan en del av planen. Vi var fullt medvetna om att vi inte hade all fakta på bordet när vi skrev vår budget, säger Daniel Bernmar.
I förra veckan berättade GP att det kommer att bli 400 färre anställda på kommunens grundskolor. Även förskolan och gymnasieskolan flaggade för att den ursprungliga budgeten kommer att leda till negativa konsekvenser. Tack vare ökade statsbidrag på 237 miljoner kronor, så kommer nedskärningarna nu att dämpas något.
Täcker inte behovet
Förskolan får 60 miljoner kronor ytterligare, gymnasieskolan får totalt 34 miljoner mer under året. Behovet är egentligen större än så, medger styret.
– Tyvärr handlar det inte om satsningar. Så länge vi har för låga statsbidrag handlar det om att rädda det som räddas kan, säger kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S).
Daniel Bernmar säger att läget är allvarligt och att det riskerar att bli ännu värre – och att anledningen är att den M-ledda regeringen inte gett tillräckligt mycket pengar till kommunerna.
Enligt Sveriges kommuner och regioners beräkning i höstas hade det behövts ytterligare 20 miljarder kronor i statsbidrag till kommunerna, för att hålla jämna steg med kostnadsutvecklingen. Men det blev bara 6 miljarder.
Jonas Attenius kallar regeringens politik för "en långsam eliminering av svensk välfärd”.
Kommunerna har inte verktygen
– Resultatet blir förstås direkta nedskärningar, så även för Göteborg. Sedan dess har inflationen fortsatt skena – och det är inte kommunerna som har verktygen att göra någonting åt det, säger han.
Och medan förskolor och gymnasieskolor får en del av behovet täckt blir grundskolorna helt utan. Daniel Bernmar säger att de nedskärningar som riskerar att drabba grundskolorna beror på faktorer som inte har med kommunen att göra, utan att staten drar tillbaka ungefär 300 miljoner kronor.
– Det kan vi inte kompensera för.
Tror du att den vanliga föräldern eller läraren köper den förklaringen – det är ju ändå kommunen som är huvudman?
– Ja, men det är den prioritering som regeringen valt att göra. Det finns inte möjlighet för någon kommun att kompensera för det. Utan det är regeringen som måste förklara varför de valt att prioritera bort barn och unga.
Med de här extra pengarna, får vi den välfärd du skulle vilja ha?
– Det är klart att vi har mycket högre ambitioner med Göteborgs välfärd än vi kan prioritera här i dag, men vi jobbar också utifrån en realistisk ambition. Jag vet att vi gör det betydligt bättre än det förra styret, men betyder det att jag är nöjd? Nej, absolut inte.
Josefson kritisk
Moderaternas gruppledare Axel Josefson är inte imponerad över de rödgrönas kompletterande budget. Han tycker att de missat hela den ekonomiska debatten när de tycker att staten borde skjuta till mer pengar.
– Vi står inför en stor utmaning med hög inflation, då går det inte bara att ösa ut en massa pengar, säger han.
Han tycker att styret måste lära sig att välja vad som är viktigt.
– Vi måste prioritera om, lägga mer på kärnverksamhet och plocka bort det som inte är kärnverksamhet. Vi har till exempel projekt kring sextimmarsdag och annat där vi skulle kunna göra halt.
Han säger att Socialdemokraterna hade den typen av förslag – att spara på till exempel administration – under åren i opposition.
– Det ser vi inget av nu. Jag kan bara tolka det som att det är Vänsterpartiet som får härja fritt. Det blir lite allt till alla, säger Axel Josefson.
