Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Heikki Klaavuniemi (SD), Eva Olofsson (V), och Helen Eliasson (S) är regionråd i opposition. De lade inför regionstyrelsens sammanträde två olika yrkanden om att behålla sjukvårdens larmcentral utan förändringar. Bild: Västra Götalandsregionen
Heikki Klaavuniemi (SD), Eva Olofsson (V), och Helen Eliasson (S) är regionråd i opposition. De lade inför regionstyrelsens sammanträde två olika yrkanden om att behålla sjukvårdens larmcentral utan förändringar. Bild: Västra Götalandsregionen

Sjukvårdens larmcentral får vara kvar

Sjukvårdens larmcentral läggs inte ner den 1 april nästa år. Det står klart efter att oppositionen röstat mot regiondirektörens förslag på tisdagen, trots att minoritetsstyret velat lägga ned verksamheten.

När regionstyrelsen för Västra Götaland inledde sitt sammanträde på tisdagsmorgonen hade politikerna dagen innan fått ett förslag att ta ställning till från regionens högsta chef, regiondirektören Ann-Sofi Lodin. Förslaget innebär att Sjukvårdens larmcentral, som GP granskat i en lång rad artiklar under hösten, läggs ned. Regionstyrelsen begärde och fick mandat att besluta i frågan i slutet av september, efter de första delarna av GP:s granskning.

LÄS MER: Regiondirektörens förslag: Sjukvårdens larmcentral läggs ned

LÄS MER: Sjukvårdens larmcentral svarar inte på de ambulanslarm som väntat längst

Sjukvårdens larmcentral får fortsätta sin verksamhet. Bild: Petter Trens
Sjukvårdens larmcentral får fortsätta sin verksamhet. Bild: Petter Trens

Oppositionen yrkade för att larmcentralen skulle få vara kvar

Minoritetsstyret i regionen, Grönblå samverkan, består av M, L, C, KD och MP. De förordade på regionstyrelsens sammanträde att regionen skulle följa tjänstemännens förslag och krävde votering i frågan. Men S och V har majoritet tillsammans med SD och de hade lagt två separata yrkanden om att Sjukvårdens larmcentral skulle få finnas kvar.

"I utredningen konstateras det att oavsett alternativ måste samarbetet mellan SVLC och SOS förbättras och utvecklas, det är således inte ett argument för att avveckla verksamheten", skriver S och V i sitt gemensamma yrkande.

De pekar på att det skulle kosta mångmiljonbelopp att lägga ner verksamheten och att det skulle vara oansvarigt att inte ta tillvara på de fördelar som har setts genom att antalet prio 1-larm och utlarmning av ambulanshelikoptern har minskat, samt att fler patienter hänvisas till annan vårdnivå än ambulans.

Detta trots att fackförbundet Kommunal förordar en nedläggning, med hänvisning till att kostnaderna för larmhanteringen skenat.

"Kostnaderna hamnar på förvaltningarna och där har man ingen möjlighet till att ta bort någon ambulans utan annan verksamhet får stå för neddragningen! Kommunals grupper står för den största delen av neddragning av personal för att få budget i balans, därför anser Kommunal att vi inte har råd med olika projekt där kostnaden bara ökar, skriver fackförbundet i en protokollsanteckning.

SD skriver i sitt yrkande att utredningen som har gjorts inte duger och pekar på att man inte har utrett möjligheten att helt ta över larmhanteringen i egen regi, så att regionen även skulle sköta dirigeringen av ambulanser. De menar att fortsatt drift kan innebära stora besparingar för övriga delar av vården genom att kvaliteten i bedömningarna ökar. SD pekar även på att Sjukvårdens larmcentral minskat sina kostnader genom förändringen som GP skrivit om, att man slutat svara på samtal som väntat mer än 30 sekunder – vilket kritiserats i skarpa ordalag av både SOS Alarm och experter.

Jonas Andersson (L) kan inte svara på frågan om hur Sjukvårdens larmcentral ska nå sina mål. Bild: Petter Trens
Jonas Andersson (L) kan inte svara på frågan om hur Sjukvårdens larmcentral ska nå sina mål. Bild: Petter Trens

Det var Socialdemokraterna och Vänsterpartiets yrkande som röstades igenom med stöd av Sverigedemokraterna. Rösterna var åtta mot sju, enligt Jonas Andersson (L), ordförande i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Liberalernas gruppledare i regionen.

Han pekar på att alternativet som nu röstats igenom innebär mer än 40 miljoner i extra kostnader jämfört med förslaget att överlåta larmhanteringen till SOS Alarm.

– Den vinsten man ska uppnå genom att vi tar det i egen regi uppstår ju inte heller om vi inte klarar av att ta samtalen, säger Jonas Andersson.

Den främsta risken som lyfts fram i riskanalysen för att fortsätta som tidigare är oförmågan att samarbeta mellan SOS Alarm och Västra Götalandsregionen. Detta aktualiserades så sent som på måndagen, då SOS Alarm var skarpt kritiska till att verksamhetschefen enligt bolaget "självsvåldigt" genomfört förändringen i arbetssätt som beskrivs ovan. SOS Alarm ser den som ett hot mot patientsäkerheten och förändringen ska dessutom ha hemlighållits för SOS Alarm.

LÄS MER: Sjukvårdens larmcentral svarar inte på de ambulanslarm som väntat längst

Hur ser du på möjligheterna att de ska kunna arbeta ihop på ett bra sätt framöver?

– Ja, det förutsätter jag, det måste ju fungera, naturligtvis. Vi har ett avtal med SOS fram till hösten 2022 är det väl någonstans. Det är klart att eventuella konflikter och andra samarbetssvårigheter måste man ju prioritera att lösa så att man kan jobba ihop.

I tjänsteutlåtandet framgår det att även delningen av patientuppgifter mellan Västra Götalandsregionen och SOS Alarm kan vara olaglig. Men de juridiska problem som samarbetet innebär aktualiseras först när ett nytt avtal tecknas, enligt Jonas Andersson.

– Nu kan vi glida under radarn på det gamla att det beslutet som finns är fattat på en annan basis och gäller så länge det avtalet gäller.

Sjukhusen splittrade i frågan

Även sjukhusen är splittrade i frågan: Sahlgrenska universitetssjukhuset, Sjukhusen i väster som bland annat driver Kungälvs sjukhus, och Skaraborgs sjukhus hade förordat en nedläggning. NU-sjukvården och Södra Älvsborgs sjukhus vill fortsätta enligt nuvarande modell.

Nu får Hälso- och sjukvårdsstyrelsen i uppdrag att teckna ett nytt avtal med Regionhälsan om att driva verksamheten framåt.

Hur ska ni se till att den faktiskt utvecklas på det sättet som är avsikten?

– Det ska du nog snarast fråga de som tror på detta, vad de har för planer och annat för det, för det ser inte jag riktigt heller just nu, säger Jonas Andersson (L).

Eva Olofsson (V) tror på Sjukvårdens larmcentral, men menar att samarbetet med SOS Alarm måste förbättras. Bild: Peter Wahlström
Eva Olofsson (V) tror på Sjukvårdens larmcentral, men menar att samarbetet med SOS Alarm måste förbättras. Bild: Peter Wahlström

Eva Olofsson (V) säger att hon tror på arbetssättet där sjuksköterskor bedömer larmsamtalen och att det kan leda till fördelar när det gäller användningen av resurser.

– Vi tror att det arbetssättet kan stabiliseras och utvecklas mer när larmcentralen får fortsätta och utveckla sitt arbete, säger Eva Olofsson.

Samarbetet måste förbättras

Samtidigt lyfter hon fram att det är nödvändigt att Sjukvårdens larmcentral och SOS Alarm förbättrar sitt samarbete.

– Det är en förutsättning för att det här ska fungera framöver och det går inte att acceptera diskussioner om att man inte samarbetar eller inte informerar, eller inte pratar med varandra. Det gäller vad man än gör för lösning så måste det här fungera.

Verksamhetens ledning har uttryckt att man inte har fått rätt förutsättningar för att klara av sitt uppdrag, en bild som Eva Olofsson delar. Ett av problemen är att det inte finns plats i lokalen för tillräckligt med bord för att kunna ha full bemanning.

Hur ska ni från den politiska ledningen lösa att man får förutsättningar för att klara av sitt uppdrag?

– Vi tror ju att det är viktigt att man löser de här frågorna som gäller, att man får en lokalsituation så att man kan ha tillräckligt många arbetsplatser och därmed kan på ett bättre sätt hantera personalen och då svara på samtal, säger Eva Olofsson.

Håkan Linnarsson, Socialdemokraternas talesperson i vårdfrågor inom Västra Götalandsregionen. Bild: Peter Wahlström
Håkan Linnarsson, Socialdemokraternas talesperson i vårdfrågor inom Västra Götalandsregionen. Bild: Peter Wahlström

I yrkandet som röstades igenom står det också att regiondirektören får i uppdrag att säkerställa att samarbetsformerna mellan SOS Alarm och Sjukvårdens larmcentral utvecklas. Även Håkan Linnarsson, Socialdemokraternas talesperson i regionen i vårdfrågor, lyfter fram de brister i samarbetet som GP har berättat om.

– Vi tycker att det här är så strategiskt att det faktiskt ankommer på regiondirektören att säkerställa att vi faktiskt når ett så gott samarbete som vi kan, säger han.

Han är orolig för att Sjukvårdens larmcentrals nya arbetssätt innebär att man prioriterar utifrån ekonomiska incitament istället för att utgå från vad som är bäst för patienten. Samtidigt tror han inte att larmcentralen heller i framtiden kommer att lyckas svara på så många samtal som var tanken från början. Nu har båda parterna ett intresse i att förhandla om samarbetet till att bli bättre anpassat till verkligheten, menar han.

– Oavsett vilken väg vi hade valt här så är ju en av de absolut mest kritiska punkterna, säger han.

Sverigedemokraterna är missnöjda med hur utredningen genomförts, då man inte tittat närmare på alternativet att helt ta över larmhanteringen i egen regi, något som det finns en vilja inom regionen att göra på sikt.

– De har ju aldrig utrett något annat alternativ än att ge bort prioriteringsfunktionen till SOS Alarm igen, det tycker vi lämnar mycket att önska, säger partiets gruppledare i regionen, Heikki Klaavuniemi.

LÄS MER: Sjukvårdens larmcentral svarar inte på de ambulanslarm som väntat längst

LÄS MER: Regionchefen försökte mörka – sjuksköterskor ensamma dubbelt så ofta under hösten

LÄS MER: Regionchef förstörde handlingar – JO-anmäls

LÄS MER: Notan för regionens misslyckande: Miljonböter varje månad

LÄS MER: Larmet från 112: Granskningen i korthet

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här!