Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Ann-Louise Andersson, verksamhetschef för Sjukvårdens larmcentral, medger själv i ett mejl att dokumentation över tjänstgöring förstörs för att GP inte ska kunna begära ut den. Bild: Petter Trens

Regionchef förstör dokument för att förhindra granskning

Scheman förstörs regelbundet på Sjukvårdens larmcentral, för att GP inte ska kunna granska handlingarna. Det medger verksamhetschefen själv i ett mejl. Något som kan bryta mot både regionens regler och lagstiftning.
– Det är direkt upprörande, säger yttrandefrihetsexperten Nils Funcke.

När GP tidigare i höstas frågade Ann-Louise Andersson, verksamhetschef för Sjukvårdens larmcentral om hur många gånger det hänt att endast en sjuksköterska varit på plats för att bedöma ambulanslarm för regionens räkning svarade hon först:

– Aldrig, skulle jag vilja säga. Kanske att det hände någon gång i somras när vi inte hade personal, och då hade vi ju SOS Alarm. Men jag tror inte att vi någonsin hade en.

Efter intervjun bekräftade hon dock att det hade skett vid ett eller två tillfällen. När GP senare begärde ut uppgifter om vilka datum det handlade om visade det sig att det i själva verket inträffat vid sju olika tillfällen under sommaren.

För att kunna förhindra en liknande kontroll har Ann-Louise Andersson nu medvetet förstört dokumenten där arbetspassen dokumenteras.

LÄS MER: Ensam sjuksköterska svarade på 112 för hela Västra Götaland

Kallade granskning för ”mediadrev”

GP granskade i höstas hanteringen av ambulanslarm inom regionen och avslöjade bland annat att den nya enheten som sköter prioriteringen av dem inte klarade sitt uppdrag och fick böta miljonbelopp varje månad för misslyckandet, att väntetiden för patienter med livshotande tillstånd ökat, att det pågått en infekterad konflikt mellan regionen och SOS Alarm, samt att felbedömningar gjorts i flera fall. Regionstyrelsen krävde och fick mandat att besluta om framtiden för Sjukvårdens larmcentral, som hotas med nedläggning.

LÄS MER: Förslaget från Sjukvårdens larmcentral: Gör om eller lägg ned

LÄS MER: Larmet från 112: Granskningen i korthet

Ledningen på verksamheten lade mycket tid på mediehantering. I listor över e-post för bland andra verksamhetschefen Ann-Louise Andersson framgår det att ett stort antal mejl under tiden som artiklarna publicerades handlade just om GP:s granskning. Bland annat framkommer det att en enhetschef mejlar till Ann-Louise Andersson om att GP varit i kontakt med en anställd. Exakt vad som står i dessa meddelanden är okänt, då regionen har vägrat att lämna ut dem med hänvisning till sekretess.

GP har dock tagit del av ett internt brev från Ann-Louise Andersson till samtliga medarbetare på Sjukvårdens larmcentral. I det kallar hon artiklarna för ett ”mediadrev”.

”Det gäller nu att INTE agera känslomässigt utifrån GP:s skriverier. Allt som både vi och politiken säger kommer att vinklas i den riktning som reportern vill. Vi ska fortsätta stå starka och inte ge upp”, står det i brevet.

LÄS MER: SOS Alarm anklagas för att sabotera för Sjukvårdens larmcentral

LÄS MER: Tre avvikelser om dagen på Sjukvårdens larmcentral

Miljonböter fortsätter

Flera av bristerna förklarades av ledningen med att att det hade varit skakigt inledningsvis – men att det nu skulle bli bättre. Därför har GP begärt ut uppgifter om hur det har gått under hösten. De visar att Sjukvårdens larmcentral under september och oktober fortfarande inte har besvarat ens hälften av samtalen inom de 30 sekunder som krävs. Båda månaderna tvingades regionen att betala över två miljoner kronor i så kallade ”böter” till SOS Alarm för misslyckandet.

LÄS MER: Notan för regionens misslyckande: Miljonböter varje månad

I brevet nämns även hur bland andra Charlotte Nordström (M), ordförande för styrelsen för Regionhälsan, tidigare Regiongemensam hälso- och sjukvård, besökte larmcentralen den 26 september för att få en bild av verksamheten. Medarbetare vittnar för GP om hur personal ringdes in för att det skulle vara fullbemannat just vid besökstillfället.

– De ringde in så att det satt sköterskor på varenda plats, säger en person.

– De visar inte verkligheten. Verkligheten är ju att de ska komma in oanmälda, då kan de få se verkligheten.

Förstör dokument för att undvika granskning

Men när GP begär ut uppgifter och handlingar om hur många sjuksköterskor som egentligen varit på plats under hösten får vi svaret att sådan dokumentation inte finns.

”Vi har ändrat rutinen sedan du förra gången begärde ut vilka och hur många som arbetat på passen”, skriver Ann-Louise Andersson i ett mejl.

Hon är missnöjd med GP:s rapportering och har begärt en rättelse om att sjuksköterskorna på larmcentralen inte varit ensamma, eftersom det samtidigt finns en stödfunktion där operatörer på SOS Alarm tar över samtal som inte besvaras i tid. Detta har framgått tydligt i GP:s artiklar. Eftersom hon är missnöjd med granskningen har hon bestämt att dokumentation ska förstöras, så att den inte kan begäras ut.

”Så nu destruerar vi listorna med jämna mellanrum för att inte hamna i samma tråkiga och felaktiga situation i GP igen. Det finns således inget att lämna ut mer än planerad bemanning”, skriver Ann-Louise Andersson till GP.

Men att förstöra dokument istället för att lämna ut dem, endast med hänvisning till att media ska förhindras att ta del av handlingarna, rimmar illa med hur myndigheter får agera, enligt yttrandefrihetsexperten Nils Funcke.

– Jag tycker att det är direkt upprörande. Det är inte en grund för en myndighets beslut om hur man hanterar vad jag bedömer som ett register. Det ska ju skötas enligt offentlighets- och sekretesslagen på ett sakligt och opartiskt sätt.

Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke tycker att verksamhetschefens agerande är upprörande. Bild: Janerik Henriksson/TT

Han säger att det är ovanligt att myndigheter erkänner att de förstör handlingar för att hindra utlämning till massmedier. Att allmänna handlingar inte hanteras godtyckligt är en förutsättning för allmänhetens möjlighet att utkräva ansvar för hur myndighetspersoner sköter sitt uppdrag, något som regleras i grundlagen.

– Det gäller ju alla handlingar som myndigheterna hanterar. Det ska vara ordning och reda, det ska finnas stöd i lagar och förordningar innan man raderar en fil eller ett dokument åker i papperstuggen.

Revisionsdirektören: ”Förfärligt”

”Öppenhet och kommunikation är bärande framgångsfaktorer för att Västra Götalandsregionen ska vara tydlig och trovärdig”. Så inleds regionens riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation. Och även regionens revisionsdirektör reagerar på hanteringen.

– Det låter förfärligt, säger Vilhelm Rundqvist när GP berättar om mejlet.

LÄS MER: Regiondirektören kritiserar förstörda handlingar: "Får inte hända"

Han förklarar att det kan finnas grund för att gallra scheman efter en viss tid, men att det inte går att motivera det med att pressen inte ska få ta del av dem.

– Argumentet är ju inte okej, argumentet i sig bär inte, oavsett den här handlingen. Vi lever i en öppen demokrati, med en offentlighetsprincip som är stark, säger han.

Det finns strikta regler i offentlighetsprincipen och arkivlagen för när en handling får gallras och förstöras, påpekar Vilhelm Rundqvist. Även utifrån hans perspektiv som revisor kan det innebära ett problem att dokumenten förstörs.

– Det är extremt viktigt för att säkerställa att rätt lön till rätt person, vid rätt tid, för rätt sak, är utbetald. Det är sådan löpande revision som vi gör.

När GP ringer Ann-Louise Andersson slår hon ifrån sig kritiken. Hon säger även att det troligtvis kommer gå att få fram uppgifterna genom regionens lönesystem och att handlingarna därför inte spelar någon roll från ett revisionsperspektiv. Utdrag från lönesystemet lämnas sedan ut.

Det här som du skriver, att ni har valt att destruera de här handlingarna för att vi inte ska kunna ta del av dem. Är det ett vanligt förfarande inom regionen?

– Det handlar om att jag värnar om min personal och det som du skrev förra gången var inte med sanningen överensstämmande. Därför finns ingen anledning att spara dem heller och vara tvungen att lämna ut dem. Så tänkte jag.

Man får inte förstöra handlingar med motivet att man inte vill lämna ut det till media.

– Vi visste ju inte att du kommer begära ut det igen, det hade vi ingen aning om.

Du skrev ju det till mig, och du sa ju det precis också.

– Jo men det var för att du gjorde det förra gången, men att du skulle komma och begära igen hade vi ju ingen aning om. Men vi gjorde det då, efter att du hade fått ut det förra gången.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här!