Bakgrunden till debatten var ett antal frågor som riksdagsledamoten Ola Johansson (C) ställt till Morgan Johansson, gällande hur ministern ser på Göteborgs-Postens granskning av militanta djurrättsaktivisters terror mot svenska bönder samt vilka åtgärder ministern vill vidta. Man tog även upp en GP-artikel, där terrorforskare varnade för att det som framkommit i granskningen tyder på en "allvarlig samhällsutveckling".
LÄS MER:Experterna om svenska djurrättsterrorn: "En väldigt farlig utveckling"
– Näringsidkare måste kunna bedriva sitt arbete utan att utsättas för ofredande, hot, skadegörelse eller andra brottsliga handlingar, svarade Morgan Johansson.
Han pekade på att regeringen redan vidtagit åtgärder, bland annat genom kameraövervakningslagen som ändrades i augusti 2018, där övervakning på lantbruksverksamheter inte längre behöver tillstånd. Han lyfte också att regeringen tidigare skärpt straffen för grovt olaga hot samt skadegörelse.
Förslaget: Skärp lagen för olaga intrång
Samtidigt presenterade han ett helt nytt förslag om att skärpa lagstiftningen kring olaga intrång och hemfridsbrott, efter kritik från bland annat Lantbrukarnas Riksförbund som pekat på att lagstiftningen är otydlig, exempelvis ifall det är att olaga intrång att ta sig in på gårdar som saknar staket och inhägnad.
– Reglerna om olaga intrång är från 60-talet, och kanske till och med ännu äldre. De är ålderdomliga i den meningen, sade Morgan Johansson och fortsatte:
– Mitt besked idag är att jag är beredd att se över lagstiftningen när det gäller olaga intrång och dess koppling till hemfridsbrott. Så att den blir skarpare än den är i dag. Och så att det också tydligare framgår var gränsen ska gå mellan olaga intrång av normal-graden och när det ska betraktas som grovt. En sådan utredning bör vi göra.
LÄS MER:Så blev djurrättsterrorn det största hotet mot bönderna
Lantbrukarnas riksförbund: "Fantastiskt besked"
Förslaget tas väl emot av Lantbrukarnas riksförbunds ordförande Palle Borgström.
– Det är ett fantastiskt bra besked. Vi har drivit denna fråga länge. Det känns bra att politiken reagerar, och även regeringen, säger Palle Borgström till GP.
Anser ni att detta är tillräckligt för att komma åt brotten mot lantbrukare?
– Vi anser även att lagen kring olaga hot behöver tydliggöras. I samtal med polisen har det framkommit att man borde höja straffen för de här brotten, så att polisen får bättre verktyg att utreda. Det är något vi gärna ser framöver.
Uppmärksammad granskning
GP:s granskning av terrorn mot svenska bönderna har väckt stor debatt runt om i Sverige. Granskningen avslöjade att minst 200 djurrättsrelaterade brott riktats mot svenska lantbrukare de senaste tre åren, däribland brandattentat, misshandel, olaga intrång och dödshot – i många fall riktade mot barn.
LÄS MER:Djurrättsgruppen sprider bombinstruktioner – i egen handbok
Även om mörkertalet tros vara stort, visade granskningen att brotten blir både fler och allt grövre. GP kunde också avslöja hur brotten organiseras av djurrättsaktivister i dolda chattgrupper och krypterade appar, samt hur de sprider grova brottsinstruktioner om hur man bland annat tillverkar bomber och anlägger bränder.
– Det här är en väldigt allvarlig samhällsutveckling, kommenterade terrorforskaren Magnus Ranstorp granskningen.
