Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Rädsla för nytt våld när Hisingen skär ner

När Backa brann gick politikerna in och storsatsade för att få bort gängen från gatorna. Men nu har ett viktigt löfte spruckit, satsningar har skurits ned kraftigt och oron växer för nytt våld. Och i Hisingens andra särskilt utsatta område, Biskopsgården, börjar personal på socialtjänsten nu demonstrera dagligen mot nedskärningar.
– Om man skär ned på de sociala resurserna för ungdomar så finns det risk att de kriminella gängen står och väntar på dem, säger protestledaren Jan Magnusson.

När bilar brann natt efter natt, skott ekade på gatorna och maskerade ungdomsgäng kastade sten på polisen 2011 blev Backa känt som ett problemområde i hela Sverige. Kommunen storsatsade senare samma år i stadsdelen, bland annat genom projektet ”med Backa i fokus”. Målet var att vända utvecklingen med hjälp av förebyggande insatser.

Flera av satsningarna genomfördes och sedan dess har våldsamheterna minskat. Men nu skär stadsdelen ned på flera verksamheter.

Jörgen Thorén är lokalpolisområdeschef för Hisingen. "Besparingar slår ofta mot brottsförebyggande arbete" säger han. Bild: Anders Ylander

– Norra Hisingen har under flera år haft en ekonomi som gjort att man har fått dra ned på viss verksamhet. Nu gör de ett bra jobb i stadsdelen och det verkar som att de har fått sin ekonomi i ordning, men det finns en farhåga från min sida att man inte har resurserna till att genomföra de sakerna man vill och borde göra, säger Jörgen Thorén, lokalpolisområdeschef för Hisingen.

– Det som oftast får stryka på foten när man ska spara pengar är den brottsförebyggande verksamheten.

Som GP tidigare har berättat finns Backagänget kvar, trots att ledande företrädare mördats. Nu pågår rekrytering bland unga killar födda på 2000-talet.

LÄS MER: Gäng-Göteborg i dag: Åtta platser – flera bubblande konflikter

Fritidsgårdarna skulle stärkas och utvecklas – minst pengar på 10 år

För att ge ungdomar någonstans att ta vägen satsade kommunen på fritidsgårdar. Brunnsbo fick en ny fritidsgård och även fritidsverksamheten i Backa stärktes. Men i höstas kom kravet från stadsdelen – 9 miljoner skulle sparas inom sektorn, varav det mesta på fritidsverksamhet. Antalet ungdomshandledare minskade från 23 till 13 och öppettiderna för drop-in gick från fyra dagar i veckan, till en. Numera kallas fritidsgårdarna mötesplatser, dit alla, även små barn och äldre, är välkomna.

Anna Lifjorden, sektorschef för samhälle och kultur inom stadsdelen Norra Hisingen ser inga risker med besparingarna.

– Genom att ha ett brett och gemensamt kulturutbud som attraherar våra barn, unga och även äldre, i och med att vi jobbar för att barn, unga och även äldre ska ha möjlighet att påverka sitt innehåll till det man är intresserad av, så ser jag snarare att vi kommer att kunna nå fler än vi har gjort innan, säger hon.

Det är ju ändå färre som jobbar med verksamheten, borde inte det påverka på något sätt?

– Min bedömning är inte att det behöver innebära sämre eller mindre verksamhet för barn och unga.

Enligt uppgifter till GP har antalet barn och unga som besöker fritidsgårdarna minskat, något som oroar personal. Och i stadsdelens årsredovisningar framgår det att summan som i år läggs på området kultur och fritid är den lägsta på tio år, något som kvarstår även om man räknar in att biblioteken i år har tagits över av kulturförvaltningen.

LÄS MER: Barn bidrar till knarklangning över hela landet

GP har tidigare rapporterat om att området bistånd och service i Norra Hisingen behöver spara 9,4 miljoner inför nästa år, vilket kommer att leda till kraftiga nedskärningar inom socialtjänsten.

LÄS MER: Jobbar med svåraste fallen inom socialtjänsten – kan läggas ned

Socialtjänstpersonal demonstrerar i Biskopsgården

Personal från socialtjänsten protesterar mot nedskärningarna utanför stadsdelskontoret på Vårväderstorget. Bild: Anders Ylander

Även i Västra Hisingen, där Biskopsgården ingår, skär socialtjänsten ned. Enligt ett förslag som GP har tagit del av kommer tidigare aviserade och nu föreslagna åtgärder tillsammans att innebära besparingar på 30 miljoner kronor. Det handlar bland annat om nedläggning av fältverksamhet och verksamhet riktad mot utsatta ungdomar, sparbeting på andra enheter och totalt 28 heltidstjänster som försvinner.

Frustrerade unga och fattiga ungdomar är en farlig kombination när det gäller rekrytering till kriminella gäng,

Men planerna väcker motstånd från anställda. På måndagen demonstrerade de på Vårväderstorget under lunchen. Det säger de att de nu ska fortsätta med varje dag tills nedskärningarna stoppas.

– Många av de resurserna som man sparar in på vänder sig till ungdomar och därför är vi oroliga. Om man skär ned på de sociala resurserna för ungdomar så finns det risk att de kriminella gängen står och väntar på dem, säger Jan Magnusson, nätverksledare och skyddsombud för fackförbundet Vision.

– Frustrerade unga och fattiga ungdomar är en farlig kombination när det gäller rekrytering till kriminella gäng, säger han.

Tidigare och föreslagna nedskärningar inom individ- och familjeomsorg samt funktionshinder i Västra Hisingen handlar om totalt 28 heltidstjänster som försvinner – bland annat fältverksamhet. Jan Magnusson och Carina Eriksson började demonstrera på Vårväderstorget på måndagen. Bild: Anders Ylander

Det är svårt ekonomiskt läge i kommunerna, kan det inte ändå finnas ett skäl till att man måste se över resurserna och spara in pengar?

– Det är klart att man ska se över resurserna och hantera pengar på ett bra ekonomiskt sätt. Man ska inte slösa, men när man prioriterar måste man tänka efter.

Monica Sörensson är sektorschef för individ- och familjeomsorg samt funktionshinder i Västra Hisingen. Hon säger att man samtidigt satsar på unga i riskzonen genom den nya verksamheten "Ung i Västra Hisingen", att hon har förståelse för de anställda som berörs, men att stadsdelen har sett till att berörda ungdomar inte far illa.

Det måste väl ändå påverka när man skär ner totalt 28 heltidstjänster om det här förslaget skulle genomföras?

– Det är förslag och det finns inga beslut tagna. Vi måste anpassa vår verksamhet från den budget vi får från politiken och då tittar vi alltid på sådant som gör minst skada, säger Monica Sörensson.

Feriejobb försvann och löftet om idrottshallen sprack

Kristian Svensson, lagledare för IBF Backadalen som tränar i Tuve, säger att det blir färre och färre ungdomar i Backa som får möjlighet att spela innebandy. Bild: Meli Petersson Ellafi

Tillbaka till Norra Hisingen och Backa. En annan av satsningarna som genomfördes i Backa inom projektet ”med Backa i Fokus”, och ett vallöfte från det dåvarande rödgröna kommunstyret, var helgjobb till ungdomar i gymnasieåldern.

2012 fick 51 ungdomar jobb genom satsningen, enligt Norra Hisingen. Men redan 2013 halverades antalet till 26. I år fick 30 ungdomar jobb genom verksamheten. Utöver det har Norra Hisingen i många år erbjudit feriejobb till elever i åttonde och nionde klass. Från och med i år har man tagit bort jobben för den yngre årskullen. Något som stadsdelen förklarar med att det var svårt att hitta arbetsplatser.

LÄS MER: Avhoppade gängmedlemmen lämnar Göteborg: ”Stannar jag dödar de mig”

I höstas invigdes i Backa den nya byggnaden Selma Lagerlöfs center, där bland annat ett medborgarkontor finns för invånarna. Också det var ett av målen i projektet ”med Backa i fokus”. Men som GP tidigare har rapporterat blir det däremot ingen idrottshall, en av de saker som också utlovades vid den här tiden.

Kristian Svensson är lagledare för innebandylaget IBF Backadalen. Han berättar att träningarna nu måste hållas i Tuve i avsaknad av en idrottshall.

– Till fotbollsplanen kan alla gå, men man tar sig inte till Tuve om man är 10-12 år, säger Kristian Svensson.

– Det blir bara färre och färre ungdomar i Backa som kan spela innebandy.

LÄS MER: Lovade idrottshall under gängkriget – tio år senare skrotas planerna

”Som att leva i en krigszon”

Särskilt svårt är det att locka ungdomar med utomeuropeisk bakgrund och de som bor i hyresrättsområdena, enligt Kristian Svensson, som själv har bott i Backa i 20 år. Läget är lugnare nu, men han minns hur det var att inte kunna ta bussen hem. De stoppades av brinnande bilar och ambulanser vågade inte åka till Backa utan poliseskort.

– Det var ju som att leva i en krigszon. Och den vill man på inget vis i världen ha tillbaka.

Kristian Svensson är besviken på löftena som sprack. Bild: Meli Petersson Ellafi

Han säger att han själv ser knarklangning som pågår i området.

– Polisen är där med sina civila bilar för att försöka hålla koll på narkotikaförsäljningen, men den finns ju där. Det är många som lever och frodas av den. Det som är målet för min del och från vår verksamhet är att få ungdomar att hitta en vettig fritidssysselsättning istället för att hamna i det träsket.

Han är besviken på löftena som sprack och tycker att nedskärningarna visar hur politikernas ord om långsiktigt, förebyggande arbete ekar tomt. Nu är han oroad för att våldet kan komma tillbaka.

– Det kommer bara eskalera är min bild, säger Kristian Svensson.

– Det är många år innan man kan säga att det blir en innebandyverksamhet i Backa igen, jag tror inte på det själv de närmsta sju–åtta åren i alla fall. Och under tiden kommer risken öka för att det tar sådana här proportioner igen.

LÄS MER: 14 polischefer: Hårdare straff löser inte gängproblemen

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här!