Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Palle Borgström, ordförande i Lantbrukarnas riksförbund. Bild: Henrik Montgomery/TT
Palle Borgström, ordförande i Lantbrukarnas riksförbund. Bild: Henrik Montgomery/TT

LRF: ”Granska var aktivisterna får pengarna ifrån”

Allt fler bönder utsätts för brott av djurrättsaktivister. Nu vill Lantbrukarnas riksförbund se en utredning av var brottsliga aktivister får sina pengar – samtidigt som regeringen flaggar för lagskärpningar.

En undersökning som Lantbrukarnas riksförbund presenterade tidigare i år visade att antalet bönder som utsatts för brott av djurrättsaktivister fördubblats sedan 2018, från två till fyra procent.

LÄS MER: Hot och trakasserier mot bönder ökar

Framförallt gällde ökningen olaga intrång. Näst vanligast var hot via telefon, mejl, brev och sociala medier. Samtidigt svarar hela 26 procent att man inte vågar berättar för andra att man är bonde av rädsla för att bli utsatt för djurrättsaktivister.

LRF: ”Intrång ökar mest”

– Hoten har ökat, men allra vanligast är intrång. Vi såg en tendens till det redan i höstas, men märkte framförallt skillnad tidigare i år i samband med att material som filmats av aktivister under intrång publicerades i media. Vi upplever att aktivister uppmuntrats av det, säger Palle Borgström, ordförande i Lantbrukarnas riksförbund.

Nyligen har man uppmärksammat djurrättsaktivister som på nätet håller kurser i hur man gör olagliga intrång och filmar bäst – för att kunna skicka material till media.

– Vi är stolta över vår produktion och vill visa vad vi gör. Men effekten av intrång blir att lantbrukare sluter sig. Det skapar en väldigt stor otrygghet. Vi har exempel där djurägare kommit in i ladugården på morgonen och sett att djur flyttats runt för att det ska se ut som att de lever trångt. Man vill visa en så ofin bild som möjligt. Intrång innebär dessutom risk för spridning av smittor till djuren, säger Palle Borgström.

Regeringen vill skärpa lagen

För över ett år sen, i samband med GP:s granskning av militanta djurrättsaktivisters brott mot svenska bönder, gav justitieminister Morgan Johansson (S) beskedet att man ville skärpa lagen om olaga intrång för att bättre komma åt problematiken med brott mot bönder.

– Vi kan inte acceptera att lantbrukare trakasseras på ett sådant sätt att de överväger att lämna sin verksamhet, sade Morgan Johansson då.

LÄS MER: Djurfront-aktivister jobbade på Vegomässan - sponsrad av Ica och Axfood

Därefter blev det tyst. Först efter påtryckningar från LRF, i maj 2020, kom beskedet att en enskild tjänsteman på justitiedepartementet tillsatts med uppdrag att börja se över straffbestämmelserna för brottet olaga intrång. I en intervju med TT meddelade Morgan Johansson att man bland annat vill utreda om en gårdsplan kan likställas med en byggnad – något som skulle kunna påverka djurrättsaktioner som brukar ske i samband med kosläpp.

Våren 2019 ställde bönder runt om i Sverige in sina kosläpp – i rädsla för aktioner på gården av djurrättsaktivister. Bild: Fredrik, Varfjell
Våren 2019 ställde bönder runt om i Sverige in sina kosläpp – i rädsla för aktioner på gården av djurrättsaktivister. Bild: Fredrik, Varfjell

”Ett hot mot demokratin”

– Lantbrukare i hela landet ska kunna känna en trygghet och kunna bedriva sin näring på ett tryggt sätt, säger Morgan Johansson till TT.

LRF:s ordförande Palle Borgström välkomnar beskedet.

Det finns ju samtidigt som du nämner, exempel där aktivister lyckats filma missförhållanden som myndigheter missat. Material som filmats under intrång. Hur ser du på det?

– Vi försvarar aldrig att djur far illa, men det är viktigt att alla följer den lagstiftning som är beslutad. Och det är myndigheters ansvar att kontrollera lagstiftningen, inte aktivister genom intrång. Om det inte fungerar, så måste man förbättra myndigheterna. Vi är inne på en väldigt farlig väg om vi låter ideologiskt drivna aktivister stå över lagen. De använder brott, våld och hot för att tvinga på folk deras uppfattning. Det är ett hot mot vår gemensamma demokrati, säger Palle Borgström.

LÄS MER: Butiksägaren Sanna är Djurfronts nya mål: ”Man bara gråter”

Vill utreda pengaflödet

Enligt honom så krävs det dock mer för att komma åt den övriga djurrättsrelaterade brottsligheten som drabbar svenska bönder – såsom hot och organiserade trakasserier. Som GP berättat tidigare har polisen i Västsverige samordnat arbetet mot djurrättsbrott – en lyckad strategi som nu tycks ha fått effekten att ledande militanta aktivister flyttat till andra delar av Sverige. Enligt Palle Borgström vore det en fördel att polisen i andra regioner jobbade på liknande sätt.

LÄS MER: Så har militanta djurrättsrörelsen flyttat sig inom Sverige

LÄS MER: Djurrättsaktivister klassas nu som våldsbejakande extremister

– Men man borde också se över var de här organisationerna får sina pengar ifrån, säger han och fortsätter:

– Vi har sett exempel där organisationer med vegansk inriktning, där djurrättsaktivister som begår brott ingår i nätverket, får statliga bidrag. En granskning av var brottsliga aktivister får sina pengar hade varit önskvärt. Många som donerar pengar till dessa organisationer vet nog inte att bidragen går till brottslig verksamhet.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här!