Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Kvinnor i skuggan av de kriminella gängen

Kvinnor i kriminella gäng står lägst i rang men kan ändå ha en nog så viktig roll i gängens verksamhet. En förlegad kvinnosyn gör att de många gånger kan ”gå under radarn” och missas helt av myndigheterna. Det visar GP:s granskning.
Text: Evalis Björk, Bild: Jonas Lindstedt

Gängmiljön är något av jämställdhetens vita fläck. Kvinnor blir ofta utnyttjade och utsatta för våld och sexuella övergrepp. Men det är mer komplext än så. Det finns tecken på att kvinnor är mer kriminella än vad man tidigare trott och ibland drivande i gängen – de kan vara både offer och kriminella. Samtidigt.

I dag är nästan allt förebyggande arbete mot kriminalitet inriktat på pojkar och män, medan tjejerna riskerar att lämnas därhän.

I en serie artiklar har GP granskat hur verkligheten kan se ut för kvinnor i kriminalitet. Här kommer vi att länka in artiklar under granskningens gång.

Dag 1:

Gängkvinnornas vittnesmål inifrån – så lämnade de

Lizylotte och Catherine kan berätta om ett liv bland våld och droger. Om en värld där machomän är ideal och tjejer ses som bihang. Och ett samhälle som blundar för kvinnor och kriminalitet.

Polisen: Här är kvinnornas roll i gängen

Kvinnor får ofta rollen som lagerhållare av vapen och narkotika, men de kan också vara en drivande kraft i gängen. Det visar GP:s enkätundersökning av samtliga polisområden i storstäderna.

Så utnyttjas kvinnorna — hamnar lägst i hierarkin

Peter Svensson, som arbetar med kvinnor som vill lämna kriminalitet, ställer frågan: ”Vem får uppdraget att transportera droger – han i Adidaskostym eller hon med Louis Vuitton-väskan?”

Dag 2:

Högstadieflickor uppvaktas av äldre kriminella

Tonårstjejer uppvaktas av äldre kriminella killar och riskerar att dras in i gängen. Myndigheterna har svårt att upptäcka dem och tjejer i riskzon kan bli lämnade utan stöd.

Agerade lockbete - dömdes för rån

Hanna dömdes till skyddstillsyn och dagsböter för rån förra våren. Hon agerade lockbete och säger själv att hon inte visste att hennes killkompisar skulle misshandla en sexköpare grovt.

Dag 3:

Carola berättar inifrån kvinnofängelset

Narkotikabrott, vapenbrott, hallick, indrivningar, rån, kassaskåpsstöld. Fyrabarnsmamman Carola har många brott på sitt samvete och har varit drivande i kriminella gäng. Inifrån fängelset berättar hon om sitt liv och vad som fått henne att nu vilja hoppa av.

Ökade krav på säkerhet på anstalter för kvinnor

På kvinnofängelset Sagsjön utanför Lindome sitter just nu 23 kvinnor av sina straff. Enligt Kriminalvården börjar unga kvinnor allt mer efterlikna män när det gäller kriminalitet. När anstalten nu byggs om sätts ökade krav på säkerhet.

Dag 4:

Fältare: ”Lite av ett gangstertänk bland gymnasietjejer”

Det handlar om rena uppgörelser där man bestämmer träff och ringer in kompisar med våldskapital. Fältassistenterna i Angered har märkt att våldet bland gymnasietjejer eskalerat. Målet är att ”ärra” någon, berättar Anisa Sameer och Amanda Boström.

Tjejer slåss för att få ”respekt”

Nina, som gick ur gymnasiet för ett par år sedan, berättar att det gäller att stå på sig. Den som inte tar en fajt ses som en fegis, säger hon.

Bild: Jonas Lindstedt, Montage: GP

Catherine Gardell , 34 år, kommer från en trygg familj, uppväxt i ett villaområde. En rad händelser i tonåren ledde till att hon började umgås i kriminella gäng och under en tid fungerade som hjärnan i ett av gängen. När hon bestämde sig för att lämna kriminaliteten bakom sig gjorde hon det på egen hand.

Lizylotte Hréhorczuk , 54 år, växte upp i ett så kallat problemområde i Linköping, med kriminalitet och missbruk i familjen. Redan som barn var hon med vid inbrott. Hon kom tidigt med i ett stadsdelsgäng som rånade och sålde droger. I dag arbetar hon för att hjälpa unga bort från kriminalitet.

Illustration: Marie Asklid

Hanna , 20 år. För några år sedan agerade hon lockbete när hennes killkompisar sedan rånade och misshandlade en sexköpare grovt. Hon dömdes för rån och berättar hur det kändes när hon satt framför offret vid rättegången.

Bild: Jonas Lindstedt, Montage: GP

Jessica Ek , områdespolis i Biskopsgården och har jobbat i området sedan 2011. Det är väl känt att tjejer används för att förvara och transportera droger och vapen, säger hon när GP följer med henne under ett kvällspass. Hon medger att de kan missa tjejerna, eftersom de går efter sockerbiten, killarna.

Illustration: Marie Asklid

Carola , 40 år, sitter i fängelse dömd för grovt narkotikabrott. Under våren har GP haft kontakt med henne via brevväxling och telefon. Hon har varit en av de drivande i olika gäng, men har bestämt sig för att hoppa av och börja ett nytt liv.

Bild: Mia Höglund, Montage: GP

Ia Johansson är klienthandläggare på Sagsjöns fängelse utanför Lindome, en av tre anstalter med den högsta säkerhetsklassen för kvinnor. Ia Johansson arbetar direkt med de intagna på fängelset och har märkt att unga kvinnor, som begår grövre brott och döms till längre straff, blivit fler.

Bild: Jonas Lindstedt, Montage: GP

Anisa Sameer, fältassistent i Angered. När GP följer Anisa och hennes kollega en fredagskväll får vi höra om hur tjejer gör sig redo för regelrätta uppgörelser – sätter upp håret på ett viss sätt, tar på sig oömma kläder. Det handlar om bråk som följer ett visst mönster, där sociala medier ofta har en huvudroll.

Illustration: Marie Asklid

Nina är i 20-årsåldern. Hon beskriver hur attityden bland tjejer blivit allt tuffare och våldsammare. Killar i ”drogförsäljningsbranschen” kan säga att tjejer passar jättebra som säljare eftersom ingen misstänker dem.