Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Det saknades skyddsutrustning på flera äldreboenden i Göteborg när corona började spridas. Det var en av orsakerna till att det var svårt att följa de basala hygienrutinerna uppger chefer i en ny enkät. Bild: Janerik Henriksson/TT
Det saknades skyddsutrustning på flera äldreboenden i Göteborg när corona började spridas. Det var en av orsakerna till att det var svårt att följa de basala hygienrutinerna uppger chefer i en ny enkät. Bild: Janerik Henriksson/TT

Hygienrutinerna som skulle rädda de äldre brast

En tredjedel av äldreboendecheferna i Göteborg anser att personalen haft problem med att följa de basala hygienrutinerna. Rutiner som pekats ut som nyckeln till att hindra smittspridningen. I kranskommunerna ser det helt annorlunda ut.

Nästan var fjärde äldreboende i Göteborg uppger till Smittskydd Västra Götaland att personalen har haft svårt att följa de basala hygienrutinerna under coronapandemin. Ytterligare fyra chefer pekar på att det funnits brist på kunskap kring hygienrutinerna.

Totalt är det alltså en tredjedel av cheferna som anser att det funnits någon typ av svårigheter kring de rutiner som pekats ut som grundläggande för att hindra smittspridningen bland samhällets sköraste. Det visar svar på en enkät som Smittskydd Västra Götaland skickat ut till alla äldreboenden i regionen.

Roza Nordh och Marianne Bromberg, undersköterskor på Backahus, ett av de boenden i Göteborg som drabbats av covid-19. Bild: Robin Aron
Roza Nordh och Marianne Bromberg, undersköterskor på Backahus, ett av de boenden i Göteborg som drabbats av covid-19. Bild: Robin Aron

Marianne Bromberg och Roza Nordh arbetar som undersköterskor på Backahus, ett av de äldreboendena i Göteborg som har drabbats av covid-19-smitta. Marianne är skyddsombud och Roza arbetsplatsombud. De berättar att de båda blev sjuka i covid-19 samtidigt och är övertygade om att de fick smittan på arbetsplatsen efter att ha vårdat två patienter med konstaterad covid-19 utan tillgång till ordentlig skyddsutrustning.

Undersköterskor på flera andra boenden har också reagerat på otillräcklig skyddsutrustning för personal på äldreboenden. Och även om Marianne och Roza sett att chefen på Backahus har kämpat och försökt att få fram utrustning samtidigt som de har haft ett bra samarbete, så är det flera saker som gått fel i hanteringen av covid-19-smittan, anser de.

– Jag har arbetat i 30 år som undersköterska och fått lära mig att vid smitta gäller det att gå in snabbt och agera. För mig är det en självklarhet – som vi gör när det finns magsjuka. Varför gjorde man inte det här? säger Marianne.

"Största fasa att det skulle brista"

Marianne Bromberg och Roza Nordh betonar att det är chefens ansvar att se till det finns kunskap om hygienrutinerna.

– Det var min största fasa att det skulle brista i de basala hygienrutinerna. Göteborg stad var ute och sa att man skulle läsa på nätet för där stod allting. Då sa jag stopp. Vi måste göra en fysisk uppföljning så att vi vet att alla förstår. Då lyssnade min chef och agerade snabbt, säger Marianne.

Marianne Bromberg och Roza Nordh krävde en fysisk uppföljning för att försäkra att all personal förstod de basala hygienrutinerna. Bild: Robin Aron
Marianne Bromberg och Roza Nordh krävde en fysisk uppföljning för att försäkra att all personal förstod de basala hygienrutinerna. Bild: Robin Aron

På en arbetsplats med många vikarier är det inte minst viktigt att chefer vet att alla har tagit till sig vad som gäller, säger de och håller fram betydelsen av att ha en chef som verkligen är närvarande när krissituationer som denna uppstår.

– Och om chefer klagar på att vi personal inte sköter den basala hygienen så får de ju åtminstone se till att ha hygienartiklar på boendena. Vi har inte haft tvål hos oss, utan har fått köpa in det särskilt, säger Marianne.

Eva Midbjer Hammarström är områdeschef för Norra Hisingen, där Backahus ingår. Hon beskriver en situation där personalen använde mer skyddsutrustning än vanligt i kombination med uteblivna leveranser.

– Till att börja med var det svårt att få tag på skyddsutrustning, speciellt visir och munskydd. Vi började ganska snabbt i januari och februari att försöka beställa de här sakerna. Dessvärre fick vi inga varor, säger hon.

Stadsdelen fick vända sig till volontärverksamheter för att tillfälligt få utrustning. Eva Midbjer Hammarström förklarar bristen på hygienartiklar, som tvål, på liknande sätt. Där tillsattes istället två personer som fick direktupphandla varor, som sedan fördelades ut till enheterna.

Har ni inte lager med de här produkterna på boendena?

– Jo man har ett lager, där man hela tiden kan hämta och som man fyller på, men de är inte så stora att det räcker jättelånga perioder, säger Eva Midbjer Hammarström.

Allt från ovilja att ta av sig lösnaglar och misstro mot informationen till glömska och att timanställda inte utbildas nämner de svarande cheferna i Göteborg som anledningar till varför det varit svårt att följa rutinerna. Men en faktor som flera chefer i Göteborg nämner är just materialbrist, som undersköterskorna Roza, Marianne och andra anställda pekat på.

Med andra ord har det saknats skyddsutrustning trots att det i de grundläggande vårdrutinerna är tydligt att det krävs handskar, engångsplastförkläden, handdesinfektion och ibland även visir och munskydd.

"Munskydd har varit bristvara", "Det har i början av pandemin varit brist på: handsprit och visir", "Först brist på visir, långärmade förkläden och munskydd, nu brist på handskar" skriver några av cheferna. Andra chefer skriver att de blivit ifrågasatta om viss utrustning verkligen är nödvändig när de ansökt från centrallagret och om uteblivna eller försenade leveranser.

Den senaste lägesrapporten från Göteborgs stad förstärker den bilden. I den fördjupade rapporten från Västra Göteborg, som just nu har flest antal smittade, nämns både att distributionen och tillgängligheten på skyddsutrustningen initialt inte var optimal och att följsamheten till basala hygienrutiner var otillräcklig.

Rutinerna har inte tillämpats

I lägesrapport står det också att "viktigast för att minska smittspridning är att följa basala hygienrutiner och att stanna hemma vid sjukdom." Men vad innebär egentligen rutinerna och vad har tillkommit med coronapandemin?

LÄS MER: Tvärvändning i informationen om coronasmittan på äldreboenden i Göteborg

Det handlar bland annat om när viss skyddsutrustning ska användas, att arbetskläder ska bytas dagligen och hur handdesinfektion ska gnidas in i rikliga mängder. Bakom rutinerna står Vårdhygien, som ingår i Västra Götalands regionens verksamhet.

Det är ett begrepp som nästan alla sjukvårdsinrättningar i landet följer och ska säkerställa att olika typer av smittor inte sprids mellan ytor, patienter och personal. De ska alltid följas, förklarar Ingemar Qvarfordt, regionens expert på vårdhygien och hygienläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhus.

Ingemar Qvarfordt, regionens expert på vårdhygien och hygienläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhus, påpekar visir ingår i de basala hygienrutinerna och har alltid gjort det. Bild: Maria Gredeskog, Privat
Ingemar Qvarfordt, regionens expert på vårdhygien och hygienläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhus, påpekar visir ingår i de basala hygienrutinerna och har alltid gjort det. Bild: Maria Gredeskog, Privat

Vad är den största skillnaden mellan de basala rutiner innan pandemin bröt ut och nu?

– Det man lagt till när man nu har covidsmitta är stänkskydd för ansiktet på något sätt, det vill säga visir eller skyddsglasögon och munskydd. Men det ingår i basala hygienrutiner och har alltid gjort det. Det har, både i kommunerna och i sjukvården, inte tillämpats när det ska och i den utsträckning det borde, säger han.

Ingmar Qvarfordt påpekar om det hade funnits en större medvetenhet om alla delar av rutinerna hade vårdinrättningarna exempelvis haft visir hemma, men nu var inte beredskapen tillräckligt god i början av pandemin.

– Vi har nog inte inom vården, inte inom kommunernas vård heller, brytt oss om att vi på samma vis smittas av förkylningar och influensa. Det har vi inte varit så rädda för. Nu är många rädda och då upptäcker man att vi måste ha visir.

Det vårdhygien har lagt till utöver de basala hygienrutinerna vid covid-19 är en rekommendation om andningsskydd vid risk för inandning av mycket små vätskedroppar som kan hänga kvar i luften en längre stund. Andningsskydd har tidigare rekommenderats främst för luftburna smittor som mässling och tuberkulos.

– Det här är en speciell infektion eftersom alla är mottagliga. Det är inte samma sak som influensa, då man kan vara vaccinerad eller ha haft den förra året. Det sprider sig inte som en löpeld som denna gör.

“Det visar på brister i lagerhållningen. Att det inte fanns några marginaler i samhället” säger Peter Nolskog, biträdande smittskyddsläkare i Västra Götalandsregionen, om svaren från äldreboendecheferna. Bild: Fotograf Thomas Harrysson AB
“Det visar på brister i lagerhållningen. Att det inte fanns några marginaler i samhället” säger Peter Nolskog, biträdande smittskyddsläkare i Västra Götalandsregionen, om svaren från äldreboendecheferna. Bild: Fotograf Thomas Harrysson AB

Grundpelare vården vilar på

Peter Nolskog är biträdande smittskyddsläkare på Smittskydd Västra Götaland och har haft ansvar för att samla in informationen från regionens äldreboenden. Han ser att det är en stor andel äldreboenden som inte har lyckats med rutinerna.

– Basala hygienrutiner är den grundpelare som hela vården vilar på, att man sköter detta, säger han.

Det första fallet i regionen var den 18 mars, enligt enkätsvaren. Sen följde enstaka fall med några dagar mellan. Men i början av april satt spridningen på boendena igång på allvar, fem eller sex boenden rapporterade nya fall varje dag. Det var också i början av spridningen som många upplevde brist på skyddsutrustning.

– När man skulle ha detta dagligen så tog det slut direkt. Det här just-in-time-tänkandet funkar inte i en sån här situation.

– Det är faktiskt nästan en fjärdedel som säger att det inte varit god tillgång, tidvis i alla fall, i hela Västra Götaland. Det är mycket och det visar på brister i lagerhållningen. Att det inte fanns några marginaler i samhället, säger Peter Nolskog.

Sen lugnade det sig något i slutet av april. Spridningen hade sitt epicentrum i centrala Göteborg och letade sig sedan utåt. Nu har det lugnat ner sig lite, men nu har Skaraborgs boenden, som tidigare varit förskonade, istället fått en upptrappad spridning.

Jätteallvarligt, säger Elisabet Lann (KD) om att flera chefer på äldreboenden i Göteborg uppger att personalen haft problem att följa de basala hygienrutinerna under coronapandemin. Bild: ol
Jätteallvarligt, säger Elisabet Lann (KD) om att flera chefer på äldreboenden i Göteborg uppger att personalen haft problem att följa de basala hygienrutinerna under coronapandemin. Bild: ol

Lann: "Jätteallvarligt"

Elisabeth Lann (KD), är kommunalråd i Göteborg med särskilt ansvar för äldrevården.

– Det är jätteallvarligt. Det här blottar något som är väldigt viktigt för äldreomsorgen för framtiden och det är något vi borde upptäckt tidigare, före pandemin, säger hon.

Hon poängterar att de här bristerna inte har uppstått nu, att hygienrutinerna gällt länge.

– Då har vi faktiskt accepterat smittspridning. Vi har inte haft en pandemi, men vi har haft säsongsinfluensa och kräksjuka där vi haft smittspridning också, med fruktansvärda utgångar.

Elisabet Lann tycker att det är extra allvarligt eftersom det har handlar om saker som borde vara ganska enkelt åtgärdade.

– Materialbristen är svårast, för finns det inte tillgång så är det inte så enkelt att trolla fram. Där vet jag att det är många som kämpat hårt i många kanaler.

Vad kan ni göra nu?

– Sen flera veckor tillbaka har vi en instruktionsfilm som visas till exempel på arbetsplatsträffar och alla får skriva under att de tagit del av uppgifterna, så vi har en väldigt tydlig uppskärpning. Det är superviktigt, dels för situationen nu, men också för framtiden. Vi ska inte tillbaka till det som var förut, säger hon.

Vilken nivå har det brustit på?

– Det tror jag att vi måste analysera och utreda. Jag tror det ser olika ut, men det är en väldigt viktig fråga att följa upp.

Hon ser att det finns ett glapp som behöver överbryggas mellan rekommendationerna och verkligheten i äldreomsorgen, där det är svårt att hålla avstånd.

– Man ska hjälpa någon upp när de har ramlat eller ta ut en tandprotes. Det är ansikte mot ansikte. Rekommendationerna formuleras utifrån skolboksexempel som inte riktigt känns tillämpbara ute i verksamheten.

LÄS MER: Kommunen har fyllt på lagren med skyddsutrustning

Annan situation i kranskommunerna

I kranskommunerna ser det annorlunda ut. Där är det totalt bara tre chefer, eller cirka sju procent av de 44 äldreboendechefer som svarat i sju av de kranskommuner i Västra Götalandsregionen GP tittat på, som uppger att de har haft problem att följa rutinerna. Två av dem ligger i Partille och ett i Mölndal. Ytterligare ett äldreboende, i Kungälv, nämner att de har haft problem med brist på kunskap om de basala hygienrutinerna kopplat till timanställda.

I kommunerna runt Göteborg skriver majoriteten av cheferna att de haft mycket god, bra eller tillräcklig tillgång till skyddsmaterial. En chef från ett boende i Mölndal skriver att de i början av pandemin saknade visir och korrekta munskydd, medan en annan i samma kommun skriver att det varit svårt att få leveranser, men båda de cheferna anser att personalen ändå lyckats följa de basala hygienrutinerna. I Lerum är budskapet nästan helt enhetligt. De har haft god tillgång till skyddsutrustning.

– Förvaltningen identifierade på ett väldigt tidigt stadium skyddsutrustningen som en typisk faktor och var väldigt skyndsamma. Sen har det också funnits en hel del privata alternativ, människor som har ringt till mig och andra och sagt ”här finns skyddsutrustning”, säger Christian Eberstein (KD), kommunalråd Lerum med särskilt ansvar för stöd och omsorg.

Han pekar på att deras organisation är betydligt mindre än Göteborgs och att de fick in smittan senare än på andra håll.

– När vi har haft de första fallen så har smittan inte grasserat fritt, utan den här barriärvården har fungerat väldigt bra, säger han.

Christian Eberstein tillägger:

– Det är en pandemi och det är nog ett rejält övermod om man tror att smittan inte kommer att komma in på boendena. Det som är viktigt är hur man hanterar den när den väl kommer in.

Kommunal i Lerum bekräftar bilden att arbetsgivaren agerade tidigt för att begränsa och minska smittspridning, samt haft en tät och bra dialog om skyddsutrustning med medlemmarna.

Christian Eberstein (KD) i Lerum. Bild: Stefan Larsson/Lerums kommun
Christian Eberstein (KD) i Lerum. Bild: Stefan Larsson/Lerums kommun

Enkäten till äldreboendecheferna

Smittskydd Västra Götaland har fått in 301 svar från chefer på äldreboenden i Västra Götalandsregionen.

Cirka 80 procent av alla de boenden och chefer som fick enkäten har svarat på 30 frågor om exempelvis smittspridning, åtgärder och risker.

Smittskydds uppdrag är att förebygga och minska spridningen av smittsamma sjukdomar till och mellan människor i regionen.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här!