Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Enligt Arbetsmiljöverket inträffade det totalt i Sverige under 2018 8 900 arbetssjukdomsfall och 33 215 arbetsolycksfall. Det innebär i snitt två arbetssjukdomsfall och sju arbetsolycksfall per 1 000 sysselsatta. Bild: Robin Aron

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Fordonstillverkning den tuffaste branschen

Tusentals personer sliter ut sina kroppar på svenska arbetsplatser varje år. Fordonstillverkningen ligger i topp bland de värst drabbade branscherna.

Varje år sammanställer Arbetsmiljöverket en rapport över arbetsmiljön i Sverige. Den senast tillgängliga statistiken omfattar 4,9 miljoner sysselsatta personer under 2018.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

När det handlar om arbetssjukdomar, däribland belastningsskador, är vissa branscher hårdare drabbade än andra. Topp tre ser ut enligt följande:

• Tillverkning av transportmedel – 7 sjukdomsfall per 1 000 sysselsatta.

• Försvar, polis och räddningstjänst – 6 sjukdomsfall per 1 000 sysselsatta.

• Vård och omsorg, stål- och metallframställning samt pappers- och pappersvarutillverkning delar tredjeplatsen – 4 sjukdomsfall per 1 000 sysselsatta.

Den näringsgren som Volvo Cars Torslandaverken verkar under tillhör alltså den mest slitsamma i Sverige. Under 2018 anmäldes 318 arbetssjukdomar på arbetsplatsen, varav nästan alla rubriceras som "ergonomiska belastningsorsaker" som ofta leder till muskel- och ledbesvär.

LÄS MER: Så många sliter ut sina kroppar på Volvolinan

Återhämtning och variation viktigt

Linda Rose är universitetslektor vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och har sedan slutet av 1980-talet drivit flera forsknings- och utvecklingsprojekt inom ergonomiområdet. Hon säger att det är ett komplext fält, men att vissa faktorer har särskilt stor påverkan på om man riskerar att få problem med belastningsskador.

– Det är inte rocket science. Man vet att en stor del av skadorna inom tillverkningsindustrin beror på en kombination av olika faktorer – bland annat om man jobbar med en hög kraftutveckling ofta under lång tid utan tillräcklig tid för återhämtning.

– Man brukar också prata om hur stor tid av arbetscykeln där man jobbar aktivt och hur stor del som man ägnar åt annat, alltså återhämtningsmöjligheten.

– Arbetsställning är också viktigt – det är till exempel jättestor skillnad på om du jobbar i brösthöjd eller över axelhöjd. En annan faktor är variation. Tänk på dig själv. Du sitter antagligen mycket vid skrivbordet och skriver. Då antar jag att du får problem med nacke, axlar, händer och tummar. Det gäller att röra på sig. Om man inte får variation mår man inte bra.

Ekonomiskt med ergonomi

Linda Rose berättar att det finns en etablerad definition av målen med ergonomi från International Ergonomic Association.

– Jag brukar citera det på engelska: "the objective is to optimize human wellbeing and overall system performance". Det är alltså två mål – dels att människor ska må bra, dels att systemet ska fungera bra. Företaget måste gå runt, annars har människor inte något jobb.

Men att man måste välja mellan bra ergonomi eller hög produktivitet stämmer inte enligt forskningen. Det finns starka ekonomiska argument för företag att jobba med ergonomi.

– Det finns massor av studier där man har tittat på dåliga arbetsmiljöer. Om man har en ogynnsam arbetsmiljö påverkas kvaliteten i det man producerar. Det blir också fler sjukskrivningar. Men kostnaderna för sjukfrånvaro är faktiskt mycket mindre än kostnaderna för de kvalitetsbrister som uppstår av dålig arbetsmiljö.

Som ett svar på frågan om det går att minska arbetsskadorna till noll berättar hon om Trafikverkets tidigare generaldirektör Claes Tingvall och hans förslag på 90-talet om nollvision för dödsfall och allvarliga skador i trafiken

– Folk skrattade åt honom först. Men vad har hänt med dödsolyckorna sedan dess? De har gått ner väldigt. Man kan jobba för att minska riskerna på olika sätt och öka kunskapen om vad som leder till problem. Då kan man också åtgärda dem.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här!