Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

I en ny rapport lämnas två alternativ om Sjukvårdens larmcentrals framtid. Bild: Petter Trens

Förslaget från Sjukvårdens larmcentral: Gör om eller lägg ned

Nu presenteras resultaten för Sjukvårdens larmcentral för regionens högsta sjukvårdspolitiker. Det finns två vägar att gå, konstaterar verksamhetens egna chefer i en rapport. Lägg ned – eller ändra förutsättningarna totalt.
”Avtalet med SOS Alarm behöver omförhandlas i sin helhet”, skriver de i en presentation om rapporten.

GP har i en rad artiklar granskat hanteringen av ambulanslarm i Västra Götalandsregionen och satsningen på en larmcentral i egen regi.

LÄS MER: Edith trodde hon skulle dö – 112-sköterska lade på luren

LÄS MER: Ensam sjuksköterska svarade på 112 för hela Västra Götaland

Nu har chefer på både Sjukvårdens larmcentral och SOS Alarm tagit fram underlag till Hälso- och sjukvårdsstyrelsens möte under onsdagen.

En del av materialet är ännu inte offentligt, men i en rapport som GP har tagit del av konstateras fortsatta utmaningar i den nya larmkedjan – som bland annat leder till den ökade väntetiden på ambulanser som GP tidigare har berättat om.

LÄS MER: Skulle bli säkrare att ringa 112 – längre väntetid vid livsfara

Platsbrist varje dag

Flera av bristerna som finns är kopplade till det avtal som regionen har tecknat med SOS Alarm.

”Avtalet med SOS behöver omförhandlas i sin helhet”, står det i en presentation kopplad till rapporten.

Som ett andra alternativ föreslår rapporten ett nytt avtal där SOS Alarm istället får ansvar för en helhetslösning för larmkedjan i Västra Götaland.

– De här två alternativen som läggs upp är de som är kommunicerade till vår styrelse, antingen en omförhandling av avtalet eller att man lämnar tillbaka tjänsten helt och hållet till SOS Alarm, säger Monika Bondesson, primärvårdschef inom Västra Götalandsregionen för Sjukvårdens larmcentral.

Hon är en av de som har sammanställt rapporten tillsammans med chefer på Sjukvårdens larmcentral och företrädare för SOS Alarm. En av orsakerna till att avtalet behöver omförhandlas är de ”böter” på miljonbelopp som regionen betalar till SOS Alarm, eftersom de inte lyckas med att svara på alla samtal inom 30 sekunder.

– Det räcker varken lokal eller den totala bemanningen till så som det är budgeterat.

LÄS MER: Notan för regionens misslyckande: Miljonböter varje månad

I augusti låg bötessumman på 2,2 miljoner kronor, enligt en faktura från SOS Alarm som GP har tagit del av. För att det ska vara möjligt att svara på samtalen i tid måste det bli betydligt fler sjuksköterskor – men de får inte plats i lokalen, vilket GP tidigare har berättat. Både lokalen och tidsgränsen regleras i avtalet som det nu föreslås ska förhandlas om.

”Vid varje arbetsdag uppstår brist på arbetsstationer, framför allt under överlappningstid vid skiftavlösning, som gör att alla tillgängliga sjuksköterskor inte kan arbeta i driften", står det i rapporten.

LÄS MER: Larmcentralens chef: "Politikernas förväntningar orimliga"

Tidigare hemligt bud avslöjas

Det andra alternativet innebär att Sjukvårdens larmcentrals verksamhet läggs ned. Något som bland annat förespråkas av regionstyrelsens ordförande Johnny Magnusson (M).

LÄS MER: Regionens högste politiker om Sjukvårdens larmcentral: ”Ett haveri”

GP har tidigare berättat att SOS Alarm i höstas gav ett fram tills nu sekretessbelagt bud till Västra Götalandsregionen om en helhetslösning för larmhanteringen. Nu avslöjas prislappen: 84 miljoner kronor per år. Det är omkring 50 miljoner mindre än vad Sjukvårdens larmcentral beräknas kosta i år, efter att budgeten spräckts. Men det skulle innebära att inte alla som bedömer 112-larmen är sjuksköterskor.

Som GP tidigare har berättat finns det även positiva effekter, som tas upp i rapporten. Bland annat har antalet prio ett-larm och helikopterlarm minskat. Men rapporten konstaterar att det är oklart om nyttan motsvarar kostnaden.

”Om den utveckling som skett sedan SVLC etablerats gagnat patientsäkerheten eller ej måste analyseras ytterligare”, sammanfattar rapportförfattarna.

LÄS MER: Larmet från 112: Granskningen i korthet

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här!