Hon är bara ett av många inbrottsoffer. Det är ett vanligt brott, det handlar inte om stora ekonomiska värden, men för den som drabbas förstörs tryggheten.
I hennes fall bröt tjuvarna sig in genom stugans enda fönster och stal kläder, madrasser, dynor och alla verktyg hon hade.
- Det är inte värt så mycket, men jag saknar mina saker, säger hon när hon tar emot oss vid grinden.
Innanför staketet lyser gullvivor och förgätmigej och blommande, ungerska buskar kantar gången fram till verandan. Bakom stugan doftar redan liljekonvaljerna.
Trädgårdslanden breder ut sig med spikraka rader lök, sallad och bönor. I växthuset står pelargonkrukor, allesammans ditforslade på cykel efter vintervilan i hennes bostad.
- Kolonilotten är allt för mig. Jag cyklar hit vid 06.30 varje morgon och hem på kvällen, berättar hon.
Som vanligt har hon kaffe och hembakta bullar att bjuda på, men annars är det sig inte likt på hennes veranda. De litet för stora dynorna i stolarna är tillfälliga, platsen där fönstret fanns är dold av en plywoodskiva och ett par brädor.
- De tog allt och de fick med sig en massa papper med min adress och personnummer. Det har gjort mig rädd för att drabbas hemma också, säger hon.
- Vem ska laga fönstret? Jag är änka och har lägsta pensionen, så hantverkare har jag inte råd med.
Hon och hennes kolonigranne Anna Madjar säger att de många inbrotten de senaste två åren gör att de känner sig maktlösa.
De flesta kolonisterna på Lärje Östergård är invandrare. De har skapat kolonin genom hårt jobb och uppoffringar. Men många av dem är äldre nu.
- Vi orkar inte sitta på nätterna och vakta, säger Magdolna Péntek.
Polisen har varit på plats men sagt att de inget kan göra om det inte finns blodspår eller fimpar med dna.
- Det är jättesvårt att klara upp brott i koloni- och sommarstugor, bekräftar Thomas Fuxborg, presstalesman för polisen i Västra Götaland.
- Många gånger upptäcks inte inbrotten förrän efter en tid. Vårt råd är att försöka ordna grannsamverkan och att inte förvara värdesaker i stugorna.
