Rejvparets hyllning till Brännödansarna: ”Så modigt”

En rutten träkonstruktion stoppar inte dansen på Brännö brygga. Förra året var dansbanan nära att svaja sönder men i sommar har tusentals människor dansat till precis lagom mycket dragspel på det nya trädäcket vid Brännö Husvik.
Förstagångsbesökaren Izabella Simmons summerar stämningen.
– Ofantligt prestigelöst. Det känns som att folk är prestigelösa och bara kör.

ANNONS
|

På dansgolvet trampar fötterna. Vissa är rytmiska och resoluta, andra mer tafatta och trevande. Precis nedanför dansbanan har Izabella Simmons goda förutsättningar att iaktta hur dansarna för sig.

– Jag är rätt så kort så jag ser inte folks ansikten härifrån – utan bara fötter. Och det är ganska kul att bara se folks fotarbete, säger hon.

Och hur är fotarbetet? Vad är din bedömning?

– Man ser vem som har bakgrund i pardans och vem som inte har det.

Det är dans på Brännö brygga. En låt av Lasse Dahlquist som blivit en seglivad tradition här vid Brännö Husvik, och som sex torsdagar och en lördag i sommar drar hit tusentals som vill dansa eller bara titta på, äta korv och dricka öl på den så kallade ”ölbåten”. En av Styrsöbolagets färjor som chartras och åker ut med danssugna göteborgare – och under dansen tjänstgör som ölställe.

ANNONS

Paret Izabella Simmons och Christian ”Chips” Olofsson står och dansar lite nedanför den riktiga dansbanan. Dans precis bredvid Brännö brygga, alltså. Det är tidigt på kvällen och de verkar inte riktigt ha vågat ta steget att ge sig upp ”på riktigt”.

– Jag blir så väldigt glad och inspirerad av att se alla som dansar i par, säger Christan Olofsson.

Känslan: ”Nu har vi kul!”

Han arbetar med elektronisk dansmusik – där varje person dansar för sig själv, och tycker att det finns något häftigt i pardanskulturen på Brännö brygga.

– Jag kommer själv från rejvkulturen och jag tycker det är så modigt att dansa i par. Att möta en helt okänd människa och bjuda upp dem: ”Hej ska vi dansa lite”. Det är en konversation jag har ganska sällan i mitt liv, men som mina föräldrar haft mycket mer.

Han känner också att han har lite att leva upp till.

– Min pappa kallades för Buggar-Börje när han jobbade på varvet.

På den lilla klippan bakom dansbanan sitter klungor av folk i kvällssolen. En liten flicka försöker komma med i GP-fotografens bild. Izabella Simmons, inflyttad malmöit, beskriver stämningen som så gullig att hon nästan sprängs.

– Många i en äldre generation har kanske träffat sina kärlekar på det här sättet. Här känns det inte som att det är någon press på vem som dansar bäst, utan känslan är bara: ”Nu har vi kul!”. Och det är fint att se blandade generationer på dansgolvet.

ANNONS
Yngve Ernst har dansat på Brännö brygga sedan 1980-talet. Han upplever den nya icke-ruttna dansbanan som stabil.
Yngve Ernst har dansat på Brännö brygga sedan 1980-talet. Han upplever den nya icke-ruttna dansbanan som stabil. Bild: Josefine Stenersen

Gamla dansgolvet fick skrotas: ”Helt ruttet”

Dansgolvet, ja. Det är nytt för i år berättar Yngve Ernst, ordförande i Brännöföreningen som arrangerar. Han berättar att det var under en av danskvällarna förra året som golvet plötsligt kändes svajigt.

– Det var som att stå på en studsmatta så jag blev rädd och gick av. Bryggan var helt rutten, säger han.

Det visade sig att den bärande träkonstruktionen under dansbanan var i bedrövligt skick och behövde bytas ut. Tack vare sponsorer och bidrag är nu en ny mer gedigen dansbrygga på plats, säger Yngve Ernst.

– Den nya känns jättestabil och trygg och jag tror den kommer hålla i många, många år.

Det låter som en god prognos för framtiden?

– Det kommer dansas på Brännö brygga i sekler framöver, säger Yngve Ernst.

Förutom incidenten med den svajiga dansbanan brukar dansen på Brännö brygga vara en ganska städad tillställning. Polisen brukar inte behöva ingripa särskilt ofta mot fylleri och stök säger 72-årige Yngve Ernst. Däremot minns han en gång för några tiotal år sedan då en polisbåt fick rycka in som ölleverantör.

– Sjöpolisen la sig innanför ”ölbåten” och syntes inte på håll. Jag blev nyfiken och gick nära, och såg att polisen langade upp flera ölfat till ölbåtens besättning. Av någon anledning hade de inte fått med sig dem från land, berättar han.

ANNONS
Olbar Hammer och Alexandra Nilsson gör en manöver som eventuellt kallas för ”bläckfisken”. Det hela kompliceras av att Alexandra leder dansen.
Olbar Hammer och Alexandra Nilsson gör en manöver som eventuellt kallas för ”bläckfisken”. Det hela kompliceras av att Alexandra leder dansen. Bild: Josefine Stenersen

Ostron och laxlotteri

För den som aldrig varit på dans på Brännö brygga kan det vara svårt att veta vad man ska förvänta sig. Få låtar är så arketypiskt göteborgska som ”De' ä' dans på Brännö brygga”, och låttexten finns också rent fysiskt närvarande på platsen. På en skylt ovanför den lilla scenen på dansbanan står ”É dé kappsegling... Nej dé é lörda”. I området runt dansbanan finns laxlotteri, varmkorv och ostron. Brännöpojkarnas dragspelare lovar att han gör sitt yttersta för att hålla nivån dragspel på en precis lagom nivå – inte för mycket, inte för lite. En besökare i vimlet beskriver stämningen som en svensk version av en byfest i en fransk bergsby.

Arrangemanget brukar dra runt 1 000 personer, enligt Yngve Ernst.

– Dans på Brännö brygga har gjort Brännö till det varumärke det är i dag. Alla svenskar kan ju den låten.

Så kommer den – låten. ”Kors vad det vimlar av segel i dag” sjunger Brännöpojkarna. På bryggan valsar barn och vuxna till dragspel och klarinett. Det är varmt och himlen är närmast parodiskt blå. Alexandra Nilsson och Olbar Hammer utvärderar hur det känns att dansa till en så klassisk Göteborgslåt.

– Det är därför man är här, för att höra den låten, säger han.

ANNONS

Och erkänner att han själv fick kämpa lite med valstakten.

– Det kräver en koordination som jag inte är van vid.

Alexandra verkar nöjd med att de fått ett tillfälle att öva på vals innan de ska gifta sig nästa år, och det går att ana att hon fått jobba lite med att få ut Olbar på dansgolvet.

– Jag försökte få med honom förra året. Det gick så där, men i år fick vi till det!

Leif Magnusson och Agneta Slonawski serverar en varmkorv med vidunderlig utsikt.
Leif Magnusson och Agneta Slonawski serverar en varmkorv med vidunderlig utsikt. Bild: Josefine Stenersen

Många korvar går åt

Solen går ner över Brännö. En bit från dansbanan står en korvvagn, där ett gäng medlemmar i Brännöförening säljer korv med bröd. Erik Berglund, en av kvällens korvgubbar och -tanter, säger att det går åt en hel del korv en kväll som denna. 180 stycken, närmare bestämt.

Vad betyder det här arrangemanget för Brännö?

– Det har väldigt stor betydelse. Du ser gemenskapen – man sitter och pratar, dansar och äter korv. Det är en samlingspunkt för hela ön.

Dans på Brännö brygga

  • Ett klassiskt dansevenemang som är baserat på låten ”De' ä' dans på Brännö brygga” av Lasse Dahlquist.
  • Dahlquists sång innehåller många klassiskt göteborgska textrader såsom ”Det är tjo vad det viftar häng med om ni vill”.
  • Årets upplaga av Brännödansen hålls vid sju tillfällen. Det sjunde och sista är lördagen den 10 augusti.
  • Bakom arrangemanget står Brännöföreningen, som sedan förra året tar en frivillig entré för att bland annat betala artisterna, men även bekosta simskola på ön.

LÄS MER:Så är det att dansa på Brännö brygga

LÄS MER:Klassiska ölbåten till Brännö återuppstår

LÄS MER:Så blev Brännö skärgårdens bohemiska paradis

ANNONS