I slutet av september häktades en man, misstänkt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift, efter att han några dagar tidigare gripits av Säpo misstänkt för spioneri.
Enligt åklagaren ska brottet har ägt rum mellan den 28 september 2011 och 23 november 2015.
Ska ha arbetat på KSI
Mannen, som är i fyrtioårsåldern, arbetade som toppchef på en svensk myndighet när han greps och hade bland annat ansvar för säkerhetsfrågor där.
Han har tidigare även arbetat vid Säkerhetspolisen och Försvarsmakten.
När det misstänka brottet begicks ska toppchefen ha arbetat på Sveriges hemligaste underrättelseorganisation, KSI, Kontoret för särskild inhämtning, enligt källor till DN.
KSI arbetar bland annat med att sända ut hemliga agenter och rekrytera spioner och är en del av Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must. Den myndigheten var toppchefen anställd på från mars 2011 till och med september 2014, skriver tidningen.
Uppgiften om att den häktade mannen tjänstgjort vid KSI är inget som Försvarsmakten vill kommentera. Men myndigheten har tidigare bekräftat att toppchefen arbetat vid Must, skriver DN.
Mannen förnekar brott
Åklagare Per Lindqvist säger till GP att han inte vill kommentera utredningen i nuläget. Även mannens advokat är fåordig.
– Han förnekar brott och tillbakavisar att han skulle ha agerat felaktigt på något vis. Min klient mår efter omständigheterna bra. Mer än så kan jag inte berätta just nu, säger mannens försvarsadvokat Anton Strand.
Anledningen till att de båda inte kan uttala sig är för att det råder förundersökningssekretess. Stockholms tingsrätt har även lagt ett så kallat yppandeförbud för samtliga som är inblandade i fallet. Det innebär att varken försvarsadvokaten eller åklagaren får berätta någonting om misstankarna.
Åklagaren måste senast nästa fredag antingen väcka åtal, begära om förlängd häktningstid eller släppa den misstänkte mannen.
Fakta: Skiljer sig från spioneri
Brottet obehörig befattning med hemlig uppgift faller under det som kallas brott mot Sveriges säkerhet.
I lagtext beskrivs det som att någon har kommit över, fört vidare eller röjt hemligheter – till exempel försvarsangelägenheter – "vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för Sveriges säkerhet", men inte haft för avsikt att gå främmande makt tillhanda.
Om syftet har varit att lämna över dem till främmande makt ska det i regel bedömas som spioneri, där maxstraffet vid grovt brott är livstids fängelse.
Den obehöriga befattningen kan ses som grov om den kunde orsaka särskilt stor fara, till exempel vid pågående krig, eller om uppgifterna var av väldigt stor betydelse. Det ska också beaktas om personen röjt hemligheter som denne anförtrotts i tjänsten.
Straffskalan för sådan obehörig befattning av normalgraden går från böter till fängelse i som mest två år. För grovt brott är maxstraffet fyra år.
Man kan också dömas för vårdslöshet med hemlig uppgift, om brottet har skett genom grov oaktsamhet.
Källa: 5–9 §, kap. 9 Brottsbalken, Svensk författningssamling, TT
LÄS MER:Misstänkt spion häktad – är toppchef på svensk myndighet
