Resultatet av GP:s rundringning förvånar inte Skatteverket. Städsektorn har länge varit en bransch drabbad av en stor andel svart arbetskraft. Exakt hur mycket skatteintäkter som Sverige går miste om på grund av den svarta arbetsmarknaden är svårt att mäta. Klart är dock att det rör sig om miljardbelopp – år 2009 då Skatteverket senast gjorde en uppskattning landade siffran på 66 miljarder.
–Jag skulle nog säga att det är bra att 6 av 10 i er rundringning sa nej. Det har skett en stor förändring de senaste åren. Ser man över tid så har den svarta delen minskat inom branschen sen den förra regeringen införde rutavdraget. Då gick många som hade svart städhjälp över till vitt, säger Pia Bergman, Skatteverkets rikssamordnare mot grov ekonomisk brottslighet.
Vid årsskiftet minskade den rödgröna regeringen både rot- och rutavdragen. Numera kan man dra av max 30 procent av arbetskostnaden för rotarbeten och taket för rutavdraget har halverats för alla under 65 år.
–Det kanske är först senare i höst som vi kan se om regeringens förändringar har lett till att den svarta delen har ökat igen eller eventuella andra effekter, säger Pia Bergman.
Enligt Demoskop som regelbundet kartlägger svenskars attityder till svartjobb på uppdrag av Skatteverket har man sett ett tydligt trendbrott sedan årsskiftet då regeringen gjorde nedskärningarna i rot- och rutavdragen.
–Det vi kunnat se är att benägenheten att anlita svart arbetskraft nu har ökat i den senaste mätningen. Det finns absolut ett samband med förändringarna i rut- och rotsystemen, säger Demoskops vd Anders Lindholm.
En bra bit in på 2000-talet kunde mer än hälften av svenskarna tänka sig att anlita svart arbetskraft. Runt 2008, ungefär samtidigt som den dåvarande regeringen höjde rotavdraget, började svenskarnas vilja att anlita svartarbetare minska enligt Demoskop. 2013 var andelen svenskar som kunde tänka sig att anlita svart arbetskraft nere på 35 procent. I år har siffran i stället ökat till 40 procent.
Anders Lindholm menar att även den senaste tidens flyktingströmmar kan ha påverkat svenskarnas syn på svartarbete.
–Många fler behöver nu ta sig in på arbetsmarknaden. Då kan det ligga nära till hands att ge sig in i den svarta branschen, kanske framförallt när det gäller enkla jobb som städning. Och att det finns människor som är villiga att arbeta svart hänger givetvis ihop med efterfrågan, säger Anders Lindholm.
Även branschorganisationen Almega, som företräder Städföretagen, larmar om att man sett tecken på att utvecklingen inom städbranschen börjat vända åt det sämre. Enligt organisationens senaste lägesrapport så minskade tillväxten inom rutbranschen i början av 2016.
–Minskningarna i Rut har skapat en osäkerhet på marknaden. I januari backade tillväxten med 8 procent jämfört med året innan. Det är sensationellt, man har aldrig gått så mycket back tidigare. Nu ser vi en viss uppgång igen men vi är fortsatt oroliga, säger Gustav Wiel-Berggren, näringspolitisk expert på Almega som drivit kampanjer i protest mot förändringarna av rutavdraget.
Men Leif Jakobsson (S), statssekreterare hos finansminister Magdalena Andersson (S), vill inte göra en koppling mellan förändringar i Rut och attityder kring svartarbete.
–Det köper jag inte. Det är en procent av rutanvändarna som berörs av att vi sänkt taket. Jag förstår inte heller Almegas resonemang. Ser man på det senaste halvåret så har användningen av Rut snarare ökat jämfört med samma period förra året, både i antalet köpare och totalsumman, säger Leif Jakobsson.
Han säger att regeringen planerar flera åtgärder för att minska svartarbetet, bland annat arbetar man med ett lagförslag som kommer innebära att företagare månadsvis måste redovisa uppgifter om betalda avgifter och sina anställda på individnivå till Skatteverket.
–Det kommer bli väldigt kraftfullt. Regeringen har mycket på gång. Men att använda argumentet att vi ska ta större skattesubventioner för att få bort svartarbete, det vägrar jag som socialdemokrat, säger Leif Jakobsson.
