Fredagen den 7 september 2018 publicerade Göteborgs-Posten, GP, en artikel med rubriken Tioåringar stängdes av från sin skola. I ingressen stod att två tioåringar tvingats stanna hemma från skolan i början av veckan efter ett bråk där ett tiotal andra skulle ha varit inblandade. Nu överklagade föräldrarna beslutet till förvaltningsrätten och anmälde skolan för kränkande särbehandling.
En motsvarande publicering skedde på tidningens webbplats, gp.se, den 6 september.
Händelsen hade inträffat på skolgården på en kommunal grundskola i stadsdelen X [namn angivet] veckan före publiceringen. Pojkarna hade varit avstängda från skolan under måndagen och tisdagen på grund av händelsen.
"– Vår son har aldrig tidigare varit inblandad i den här typen av incidenter och det är mycket för en tioåring att ta. Det var först på tisdagen som rektorn lyssnade på hans version”, sade en förälder till en av de två pojkarna.
Enligt sonen skulle en skolkamrat ha spottat på hans ben varvid sonen frågat ”varför spottar du på mig”. Skolkamraten skulle då ha närmat sig sonen på ett hotfullt sätt och sonen skulle då ha dragit ner kamraten på marken och lämnat honom där.
På kvällen hade ett mejl om konflikten skickats ut till skolans föräldrar.
Anmälaren: Startade inte bråket
Mamman, nedan kallad A, till pojken som i publiceringen omnämndes som skolkamraten, B, anförde att tidningen låtit mamman till en förövare lämna sin version i artikeln, utan att ha försökt nå och höra den andra sidan.
B hade inte startat bråket utan det var tvärtom han som blivit angripen. Händelsen var bara den senaste i en lång rad allvarliga kränkningar av honom. Den pojke, vars version tidningen gav, hade varit en av de mest drivande i kränkningen av A:s son.
Tidningen: Ovanlig avstängning
GP svarade genom sin utgivare, Christofer Ahlqvist, att två så unga elever stängts av var ovanligt och skälet till att artikeln var intressant att publicera. Berättelsen refererades till som just den avstängda elevens version, inte någon fastslagen sanning. Tidningen hade även velat få den andra sidans version men hade inte kontaktuppgifter till anmälarens familj. GP hade bedömt att rektorns kommentar tog tillvara anmälarens intresse.
I en artikel som berörde barn var det av vikt att vara särskilt försiktig med uppgifter som kunde vara utpekande. GP hade därför anonymiserat skolan till ett område med runt tjugo skolor som händelsen skulle kunnat ha inträffat på.
PO: Bör visa särskild hänsyn
Tidningen bör visa särskild hänsyn när den skriver om barn och unga.
Det fanns ett allmänintresse av att belysa att grundskolans rektor beslutat att stänga av två elever från skolan. Det var en ingripande åtgärd och barnen var endast tio år gamla. Att belysa reglerna för när en rektor har rätt att fatta sådana beslut, och den kommunikation med föräldrar och barn som ska föregå åtgärden, har också ett sådant intresse.
Det var således motiverat att föra diskussioner kring dessa ämnen i tidningen och att, åtminstone i allmänna termer, beröra själva händelsen på skolan.
Den pressetiskt relevanta frågan är om det i artikeln var motiverat att ge den ena pojkens version av händelseförloppet på skolgården, eller om berättelsen i den delen tillfogade pojken B en publicitetsskada som inte var försvarlig.
Vid bedömningen av den publicitetsskada som tillfogats B är både utpekandet av honom och uppgifternas karaktär av kränkning av betydelse. Samt den särskilda hänsyn som bör visas honom på grund av hans ringa ålder.
När det gäller utpekandet har tidningen inte skrivit ut namnet på skolan. Om pojken B framgår bara att han går i femte klass.
Oemotsagd version spreds
Samtidigt torde incidenten på skolgården ha uppmärksammats av många barn som fört information om bråket vidare till föräldrarna. Föräldrarna hade också fått kunskap om incidenten i det mejl som skolan skickade ut och som tidningen återgav utdrag från i artikeln. Publiceringen angav även vilken dag händelsen inträffat. Detta medförde ett utpekande inför en viss krets.
I anmälan har A anfört att hennes son redan innan den aktuella händelsen befann sig i en utsatt situation. Sonens version av händelseförloppet var att det var han som blivit angripen, kränkt och påhoppad av ett tiotal andra barn, som han stått ensam mot.
Såsom A anfört torde också skolan och dess närområde vara en stor del av hennes sons värld. Uppgifterna var därför känsliga för honom, även om utpekandet skedde inför en begränsad krets.
Inför den krets som förstod vilka de inblandade var spreds en oemotsagd version som gav intrycket av att det var B skulle ha orsakat händelsen genom att ha spottat på den andre pojkens ben och uppträtt hotfullt, trots att B:s version var att det var han som blivit angripen och kränkt. Detta medförde en publicitetsskada för B.
Med särskilt beaktande av hans unga ålder är publicitetsskadan att betrakta som oförsvarlig. Tidningen bör därför klandras.
Därför fäller PON artikeln
Pressens Opinionsnämnd instämmer i PO:s bedömning att tidningen ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Detta är en förkortad version av Pressens Opinionsnämnds beslut. Beslutet i sin helhet kommer att finnas tillgängligt på PO:s/PON:s hemsida, här kan du även göra en anmälan.
Uttalande av Pressens Opinionsnämnd dnr. 18475, exp. nr. 35/2019
Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.