Sedan 2010 har ungefär 30 rapporter om förvildade vattensköldpaddor kommit in till Artportalen. Mörkertalet är dock sannolikt stort, tror Fredrik Dahl som leder Mårdhundsprojektet. Projektet är döpt efter den första invasiva art som Svenska Jägareförbundet fick i uppdrag att utrota.
– Generellt är det så: upptäcker man några exemplar finns sannolikt fler. De som upptäckts har ju oftast varit i klart vatten exempelvis i stadsparker.
Vattensköldpaddorna har främst hittats i södra och mellersta Sverige, förmodligen eftersom det blir för kallt för att de ska överleva längre norrut. I Göteborg har vattensköldpaddor hittats i Slottsskogen och vid Svarte mosse. Vattensköldpaddor i det vilda har antingen rymt eller ratats av sina ägare.
Skadliga allätare
Eftersom vattensköldpaddor är en främmande art riskerar de att rubba det svenska ekosystemet. Fredrik Dahl tar mårdhundar och minkar som exempel: När de etablerade sig där det tidigare inte funnits marklevande rovdjur drabbade det fåglar som häckar på marken.
– Vattensköldpaddor är allätare och kan göra skada på flera sätt. En individ gör ingen skada, men om man inte tar tag i frågan blir de fler, och då har vi ett problem.
Mårdhundsprojektets arbete med vattensköldpaddorna påbörjas i juni. Innan dess kommer gruppen att gå en utbildning i Spanien, där man länge haft liknande problem.
Sköldpaddorna kommer fångas levande i fällor och därefter skjutas.
– Så snabbt och smärtfritt som möjligt. Vi är experter på detta och kommer vara fullt utbildade när projektet drar igång, säger Fredrik Dahl.
Han understryker att tips från allmänheten är väldigt viktigt för att komma tillrätta med sköldpaddorna.
– Över 50 procent av våra fynd av mårdhund berodde på tips från allmänheten. Vissa år har det varit uppemot 70 procent.
Fakta: Invasiva arter
Svenska Jägareförbundet har i uppdrag av Naturvårdsverket att se efter ett flertal invasiva främmande djur som finns i Sverige. Utöver vattensköldpaddor handlar det bland annat om bisamråttan, mink, signalkräftor, nilgås, sibirisk jordekorre och tvättbjörn.
Det finns även ett antal invasiva växter som Naturvårdsverket arbetar med att bekämpa, exempelvis jätteloka och blomsterlupin.
Enligt Naturvårdsverket är det enbart en knapp procent av befolkningen som någon gång rapporterat en invasiv art. Därför har de tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten inlett ett samarbete med ArtDatabanken (SLU), Naturskyddsföreningen, Svenska jägareförbundet och Världsnaturfonden för att få in fler inrapporteringar.
