Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/5

"Vi släpper inte fram Löfven igen"

Alliansen kommer inte att släppa fram en ny rödgrön minoritetsregering. Det beskedet ger Ulf Kristersson i den första stora intervjun med GP sedan han tillträdde som partiledare.

Medan Stefan Löfven förberedde sig för EU-toppmötet besökte oppositionsledaren Ulf Kristersson (M) Husqvarna i Jonsered och fick lära sig allt om hur man sågar i betong. Han är kritisk till att regeringen lägger tid på ett toppmöte som inte har någon praktisk betydelse.

– Det regeringen gör är att de lägger väldigt mycket fokus på en prioritering som ligger lite vid sidan av – en social pelare som inte ska få beslutas. Vi försöker göra tvärtom: ta oss an de riktigt stora problemen, säger han.

"Har inget med EU att göra"

Men den här typen av frågor – om ett arbetsliv i förändring – kommer väl rimligen påverka Sverige mycket framåt?

– Det är viktiga och spännande saker. Vi borde göra massa reformer på området, men det har inget med EU att göra.

Hur ser du på frågan om framtidens arbetsliv?

– Sannolikt har vi en framtid som är inspirerande i så måtto att det finns många fler jobb som har så mycket kunskapsinnehåll att många kommer att göra spännande saker. Den dåliga sidan är att många kommer att bli tvungna att lära och lära om under ganska lång tid.

Måste jobba längre

I och med att vi lever längre måste vi vänja oss vid tanken på att arbeta längre, konstaterar Ulf Kristersson. Det här var någonting som Fredrik Reinfeldt lyfte redan under sin tid som statsminister, när han sa att vi i framtiden måste jobba till 75 års ålder.

– Han ångrade sig nog lite efteråt, för det blev så mycket liv. Men han var på någonting viktigt. Ska vi leva till vi är 100 år, så kan vi inte pensionera oss vid 63,5 som vi gör i dag. Och ska man jobba till 75, så vill man antagligen inte jobba med samma sak från 25 till 75 – det jobbet kanske inte ens finns då.

En och en halv månad har gått sedan Ulf Kristersson valdes till moderatledare. Han säger att tillvaron förändrats mer än han väntat sig.

– Jag är van vid att gräva ganska smalt och djupt. Jag kan besvärande mycket om svensk välfärdspolitik. Nu ska man täcka väldigt många områden och med nödvändighet inte lika djupt. Det är en omställning. En annan skillnad är att det blir mycket intensivare tempo. Det händer saker hela tiden och människor vill plötsligt en mycket mer än tidigare. 

Kraftigt lyft i opinionen

Sedan Ulf Kristersson tillträdde har Moderaterna stigit kraftigt i opinionen. Från ett väljarstöd på 16 procent i augusti – till 22,4 i den GP/Sifomätning vi redovisade i helgen. Så: vad har han egentligen gjort?

– Jag brukar hävda att partiledarskapet är överskattat, både i uppgång och nedgång. Men någonting har vi väl gjort: vi har fått fast mark under fötterna och tillförsikt. Men jag tar siffrorna med lite ro. Det kommer att gå både upp och ned innan valdagen.

Den grundläggande orsaken till att det varit lite skakigt i opinionen för partiet tror Ulf Kristersson i stället bottnar i att det varit "en dålig mandatperiod, för Sverige och för alliansen".

– Vi medverkade till att släppa fram en regering som aldrig borde ha tillträtt. Vi hade en opposition som inte verkade vilja regera. I längden tär det på förtroendet för politiken. Jag har bara försökt återställa några normaliteter – en opposition gör allt för att få genomslag för sin politik. Man lägger sig inte för risken för att man ska vinna en omröstning.

Tänker inte släppa fram Löfven

Om valresultatet blir detsamma efter nästa års val kommer alliansen alltså inte släppa fram Stefan Löfven på nytt. 

– Ingen vet vad som kommer att hända efter valet. Det enda man kan säga med nästan 100 procents säkerhet är att den här regeringen inte kommer att sitta kvar. De kommer att tas bort efter valet, om detta är vi helt överens i alliansen. 

Vad som händer sedan beror på valresultatet. 

– Ju bättre det går för oss i valet desto troligare är det att talmannen kommer till oss och ber oss ta ansvar. Ju sämre det går för oss, desto mindre är chansen. Jag kan bara säga att vi kommer att säga nej till den här regeringen – och sedan är det min ambition att vi ska vara beredd att regera landet, men där har vi olika uppfattningar i alliansen, säger Ulf Kristersson.

Men han tänker inte göra sig beroende av Sverigedemokraterna. Eller ens prata med partiet.

Varför är det otänkbart?

– Av flera skäl. En alliansregering ska inte göra sig beroende av ett parti som i så många delar har värderingar som vi inte delar. Bortsett från mina principiella invändningar mot deras syn på internationellt samarbete och sådana saker, så skulle jag inte vilja ha dem som vetorättsinnehavare. Det blir sämre ekonomisk politik helt enkelt. Men om vi är i minoritet och Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna gemensamt vill stoppa oss, säg då bara det. Men då får de stå för det och bilda en annan majoritet. 

Fler vuxna i politiken

I samband med att han tillträdde som partiledare sa Ulf Kristersson att han ville se "fler vuxna i rummet" i svensk politik. Ett uttalande som tagits emot positivt på många håll.

– Jag råkade nog bara sätta ord på något många kände igen sig i.

Vad var bakgrunden till uttalandet?

– Det var egentligen bara att jag är trött på det gnälliga politiska debattklimatet vi har i Sverige, och som jag tycker blivit värre med åren. Det är ett misstänkliggörande. Man lyssnar inte på varandras argument. Jag såg en mätning efter en partiledardebatt för något år sedan: en förkrossande majoritet tyckte att det var en jättedålig debatt. Där har vi hamnat.

Kommer det här få några praktiska konsekvenser i ditt eget parti?

– Jag kommer att mana alla våra aktiva att försöka agera mot andra som de vill att andra ska agera mot dem. Men det är inte svårare än så. Jag har inget emot en het debatt, men jag är emot slag under bältet.

Inte minst på sociala medier som twitter är tonen ofta både osaklig och brutal, något som vi bland annat berättade om i GP under förra valrörelsen. Men Ulf Kristersson kommer inte att komma med några specifika regler för hur moderata företrädare ska uppträda på den arenan.

– Vi lever i ett fritt land och inom lagens råmärken gör alla vad de vill. Jag säger bara vad jag tycker att vi ska ha för förhållningssätt. Det finns skäl att jag inte är på twitter. Att låta tangenterna tänka i stället för hjärnan, det är en farlig utveckling.

Bali har ett ansvar

En av de som ofta får kritik för sitt sätt att agera i sociala medier är den moderate riksdagsledamoten Hanif Bali. Så sent som i veckan berättade Moa Berglöf, tidigare talskrivare åt Fredrik Reinfeldt och i dag kolumnist på Sydsvenskan, om hur Bali förvrängt ett resonemang hon fört – något som lett till såväl dödshot och våldtäktshot riktade mot Berglöf och hennes familj från M-politikerns svans på sociala medier.

– Varje vecka uppmärksammas man på sådana här uttryck på sociala medier som får förfärliga konsekvenser. Jag tycker att det manar till försiktighet och eftertanke. Jag förstår att ingen kan vara ansvarig för vad någon annan gör. Men inte minst vi som verkar i politiken bör tänka först och skriva sedan. Man har ett ansvar för hur man uttrycker sig. 

Hanif Bali har en ton som många upplever som hård eller ett sätt att vrida till saker. Hur ser du om det?

– Han är en av många i svensk politik som tar i och jag tycker att alla har ett ansvar att tänka på vilka konsekvenser det får. Men jag tänker inte peka ut honom mer än någon annan enskild person. Men jag tycker att människor som sysslar med seriöst samhällsliv ska vara varsamma och tänka sig för.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.