Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
12 år efter mordet på Abbas lever många unga kvar under hedersförtryck.

"Vi måste prata med föräldrarna om heder"

Tolv år efter mordet på Abbas lever många unga kvar under hedersförtryck. Bejz var 16 år när han förstod att det inte var hans ansvar att kontrollera sina systrar.

Bejz kom till Sverige tillsammans med sina föräldrar och syskon när han var i femårsåldern. Han berättar att föräldrarna var uppvuxna i ett land där familjens heder var viktig. Bejz lärde sig tidigt att se till att hans systrar inte gjorde något som föräldrarna inte skulle tillåta. 

– Om jag fick höra att de träffat någon kille skällde jag ut dem. 

Systrarna protesterade, de ville få göra samma saker som sin bror. Föräldrarna fick inte veta vad syskonen bråkade om, Bejz ville inte skvallra, utan tyckte att det var hans ansvar att se till att systrarna inte råkade illa ut. 

– Man fick höra så mycket, att tjejer blev våldtagna och allt möjligt. Så det var viktigt att hålla koll, säger han. 

12 år sedan mordet på Abbas Rezai

Den 16 november är det tolv år sedan mordet på Abbas Rezai. 20-åringen mördades av sin 16-årige flickväns föräldrar i en lägenhet i Högsby i Småland. Genom förhållandet med Abbas ansåg föräldrarna att den 16-åriga flickan dragit skam över familjen. Det brutala hedersmordet är ett av de mest uppmärksammade i Sveriges historia. 

Armin Azadkhah föreläser om heder för elever och yrkesverksamma, genom Fryshuset Västs verksamhet Elektra. Han säger att det finns många fördomar om killars roll i hederskontexten. 

– Den vanligaste missuppfattningen är att man generaliserar och säger att killarna inte drabbas, att det är de som är förövarna, säger han. 

Även killar utsätts för exempelvis tvångsäktenskap, menar Armin Azadkhah. Dessutom kan killar, liksom Bejz, pressas att kontrollera sina syskon eller andra unga i sin närhet. 

– Det kan finnas krav som man inte tycker om själv, som man är tvungen att följa. Gör man inte det riskerar man att själv bli utsatt för hårdare kontroll. 

Svårare att nå fram till killarna

Ulf Berglund är skolsköterska på Hjällboskolan. Han har mött både tjejer och killar som lever under hedersförtryck och säger att det kan vara svårare att nå fram till killarna. 

– Många förstår inte att de också är offer för hederskulturen, att de blir utnyttjade när de tvingas ha koll på sina syskon, exempelvis.

Ulf Berglund menar att det är viktigt att få en djupare förståelse för vad heder är, för att kunna ställa rätt frågor. Han hänvisar till begreppet "vardagsheder", som Fryshuset har myntat. Det står för de många begränsningar som den som lever inom en hederskultur utsätts för dagligen. Armin Azadkhah menar att det är viktigt att inte enbart prata om tvångsäktenskap och könsstympning, utan även om sådant som kontroll av vem man umgås med, vart man går eller vad man har på sig. 

– Det går inte att ha en checklista och säga att om du uppfyller åtta kriterier lever du under hedersförtryck. Vi måste förstå att heder ser ut på olika sätt inom olika grupper. 

Hedersbegreppet är inte heller begränsat till en särskild religion eller nation, säger Armin Azadkhah. 

– Bilden av att det bara är muslimer eller personer från Mellanöstern som drabbas är jätteproblematisk. Många människor faller mellan stolarna. Vi måste förstå att vem som helst kan drabbas. 

Fryshuset förändrade livet

För Bejz förändrades livet när han som 16-åring kom i kontakt med Fryshuset. Där fick han lära sig mer om heder och diskutera sina åsikter med andra. I dag tycker han att det är självklart att hans systrar ska ha samma rättigheter som honom. Han skulle vilja se att framför allt föräldrar får samma utbildning som han har fått. 

– Om man under hela sin uppväxt har fått höra att heder är jätteviktigt, då behöver man utbildning för att kunna förändra sitt tankesätt, säger han.

 

Fotnot: Bejz heter egentligen något annat. 

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.