Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/2

"Vi har satsat pengar"

– Vi tycker att vi har satsat, säger skolkommunalrådet Karin Pleijel (MP) som uttrycker frustration över att barngrupperna i förskolorna inte har minskat mer i Göteborg.

Förskolechefen Magnus Nyman efterlyser mer resurser till förskolan för att lösa den akuta krisen, med målet att långsiktigt minska barngrupper och öka personaltätheten. Kommunalrådet Karin Pleijel kan känna igen sig i hans frustration. 

– Barngrupperna i förskolan gjorde ett skutt uppåt i storlek någon gång i mitten av 90-talet och efter det har man inte riktigt lyckats få ned dem igen.

– Vi har satsat pengar. Det har varit 90 miljoner ena året och 40 miljoner andra året. Men även om det går åt rätt håll, och det har gått ner mycket på vissa ställen, sker det för lite. Det är en frustration.

LÄS MER: Förskolechefen slår larm: Undrar om politikerna verkligen ser allvaret

Pleijel hoppas mycket på handlingsplanen om förbättrad arbetsmiljö i förskolan. Hon hoppas också få fler svar från en pågående utredning om flaskhalsar i arbetet med att minska barngrupperna. Handlingsplanen om arbetsmiljön släpptes i somras antogs av kommunstyrelsen i slutet av oktober. 

Enligt Karin Pleijel har den "precis landat" i stadsdelarna. Hon hoppas ändå kunna se resultat redan i början av nästa år.
– I februari/mars någon gång har vi en så kallad fyrpartsdialog, där tjänstemän och politiker möts på olika nivåer kring olika frågor. Då kanske.

Oppositionen har varit med och drivit på för att få igenom både utredningen kring arbetsmiljö och den kring minskade barngrupper. Men för Helene Odenjung (L), kommunalråd med ansvar för skolfrågor, är det här bara början.

– Det måste till ett genomgripande arbete på alla nivåer. Förskolan har varit ett sorgebarn alldeles för länge, med långa köer, stora barngrupper och nu även rekryteringssvårigheter.

Förskolechefen Magnus Nyman riktar i artikeln intill kritik mot handlingsplanen för att den saknar konkreta åtgärder och för att den inte "över huvud taget" berör ekonomiska insatser. 

Karin Pleijel säger att det är naturligt för en handlingsplan som läggs på central nivå. Detaljer och ekonomi måste lämnas till varje stadsdelsnämnd.

– Planen talar om vad som behövs och kanske en del om hur det ska göras. De ekonomiska prioriteringarna kommer sen och görs i varje stadsdel, säger Karin Pleijel.
Helene Odenjung säger att det är ett problem att stadsdelarna ibland tvingas till prioriteringar som man inte hade tänkt med pengarna från centralt håll.

Magnus Nyman tar också upp de stora ekonomiska ramarna. Och när han räknar ut vad det skulle kosta att få ner alla barngrupper på de nivåer som skolverket rekommenderar landar han i mycket stora summor. Karin Pleijel redovisar kommunens egna beräkningar som bekräftar det.

– Vem som än ska satsa dem så krävs det mycket stora belopp, säger hon.

Men hon säger att det är viktigt att handskas varsamt med skattebetalarnas pengar och hon tror inte att det bara är bristande resurser som ligger i vägen. 
– Det är därför stadsledningskontoret fått i uppdrag att se över flaskhalsarna i arbetet med att minska barngrupperna. Utredningen, som ska vara klar den 8 februari, ska ge oss en mer noggrann bild.

Helene Odenjung tror att det finns en hel del att göra av omprioriteringar och ändrade arbetssätt, men hon ser också att det kommer att krävas stora ekonomiska insatser för att komma åt förskolans problem.

En väg framåt skulle vara att se över vad hon kallar "en helig ko", nämligen maxtaxan – som ju inte avgörs i kommunerna utan beslutas nationellt.
– Jag möter många som är beredd att betala mer om det kan lyfta kvaliteten i förskolan, så jag tror att den frågan är mogen att lyftas, säger Helen Odenjung.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.