Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Vem får ge sig i spårstriden i Lerum?

LERUM: De planerade extraspåren genom Lerum både berör och behövs. Det är alla överens om. Men oenigheten kring var spåren ska dras är en stridsfråga. Vi har träffat två familjer, varav en blir stridens förlorare.
Varje dygn passerar 200 tåg genom Lerum. Det är i stort sett vad de bägge spåren klarar av. Utrymme för den önskade kapacitetsökningen till drygt 250 tåg finns inte.

Redan i början av 2000-talet började Banverket skissa på en lösning. I fjol presenterades ett förslag som går ut på att två extra-spår byggs i den befintliga järnvägskorridoren mellan Aspens station och Floda.
Förslaget väckte dock motstånd bland framförallt de boende utefter Västra stambanan. De ansåg att bullret redan idag överskrider den acceptabla gränsen och krävde en alternativ lösning.

Föreningen för en alternativ järnvägssträckning samlade in nära 5 000 namnunderskrifter som krävde en alternativ dragning och tvingade Lerums fullmäktige att ta ställning till en folkomröstning i frågan. Opinionen fick Banverket att agera.
- Motståndet gjorde att vi beslutade oss för att genomföra en fördjupad idéstudie kring en alternativ sträckning, förklarar regionchef Lotta Brändström.

I idéstudien undersöktes möjligheterna att i stället dra de två extraspåren norr om sjön Aspen, genom ett inte lika tättbefolkat område som det, där tågen går i dag.
Föreningen för en alternativ järnvägssträckning mottog idéstudien med öppna armar. Efter viss tvekan föll den även den politiska majoriteten i Lerum i smaken.

Banverket, den politiska oppositionen samt Lerums naturskyddsförening var dock av annan uppfattning. De ville att de två nya spåren, som kommer att göra att den långsamgående pendeltågstrafiken kan passeras av gods- och snabbtåg, skulle dras i den redan befintliga järnvägskorridoren.

Banverket ansåg sig inte klara av den extrakostnad som alternativlösningen skulle innebära. I stället för budgeterade 1,2 miljarder kronor uppskattas den alternativa lösningen hamna någonstans kring 2,9 miljarder.

Sedan ett halvår är positionerna låsta. Med minsta möjliga majoritet röstade fullmäktige i Lerum ned kravet på en folkomröstning. Dessförinnan hade Banverket slagit fast att den enda tänkbara lösningen är att bygga de nya dubbelspåren i den befintliga järnvägskorridoren.
- Påståendet att det inte finns pengar är inget bra argument för något som ska finnas här i åtminstone 100 år framåt, anser kommunstyrelsens ordförande Henrik Ripa (m) som har utsatts för hårda påtryckningar i hopp om att han ska ändra sitt ställningstagande.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.