Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Varannan vecka tar någon sitt liv

Nästan varannan vecka tar en person sitt liv under tiden som patient inom psykiatrin på Sahlgrenska universitetssjukhuset, SU. I år har elva personer som vårdats inom SU begått självmord.

Sjukvården är skyldiga att lex Maria-anmäla alla självmord som sker inom vården.

I SU:s psykiatri ingår öppenvårdsmottagningar och sjukhusvård på Sahlgrenska, Östra och Mölndals sjukhus.

GP har gått igenom lex Maria-anmälningarna från SU:s psykiatri från och med januari 2014 och framåt.

Förra året tog 25 människor sitt liv, trots att de hade kontakt med psykiatrin inom SU. Ytterligare fyra gjorde allvarliga självmordsförsök. Hittills i år har SU gjort elva lex Maria-anmälningar om suicid bland sina patienter.

I en av anmälningarna berättas följande:

"Patient med långvarig kontakt med specialistpsykiatrin. Vårdades inneliggande på grund av försämring.

I samband med utskrivning planerades fortsatt kontakt inom psykiatrisk öppenvård. Patienten får tid knappt tre månader senare, men vid tid för första besök inom öppenvården uppdagas det att patienten tagit sitt liv."

Pia Rydell är verksamhetschef inom psykiatrin på SU. Hon säger direkt att tiden mellan utskrivningen och besökstiden på öppenvårdsmottagningen varit alldeles för lång.

– Så länge ska man inte behöva vänta. Tanken är att man ska få en tid till öppenvården inom 14 dagar. Men det klarar man inte alltid. Våra avdelningar försöker jobba ihop med öppenvården och om man inte om klarar av att erbjuda ett besök inom rimlig tid försöker man lösa det genom att exempelvis komma och träffa en sköterska på avdelningen.

– Jag vet inte mer om det här fallet, men man borde ha funderat på om det fanns en självmordsrisk innan utskrivningen, säger hon.

I en annan lex Maria-anmälan skriver SU:

"Patient med depression men ingen tidigare kontakt med specialistpsykiatrin.

Bedöms på psykiatrisk akutmottagning för depression och enligt strukturerad suicidriskbedömning låg risk för suiciditet.

Går hem med uppföljning via vårdcentralen. Suiciderar två dagar senare."

Här har vården gjort en grov missbedömning. Hur kan det bli så?

– Vi vet att det är en missbedömning eftersom vi har facit. När man står mitt i det gör man bedömning efter det. Det är jättesvårt att göra självmordsriskbedömningar, även om man är väl insatt i forskning och metoder. Även erfarna gör fel. Och även om man gör allt rätt kan det bli fel. Det är viktigt att kombinera de riskbedömningsmetoder som används med samtal där personen känner sig trygg. Plus att ta en kontakt med närstående, men ibland tillåter inte patienten det.

Hur kan det komma sig att så många dör trots att de står under vård?

– Vi hanterar allvarliga sjukdomar med viss dödlighet. Vi tar väldigt allvarligt på dödsfallen, utreder varje självmord och strävar hela tiden efter att förbättra vården.

Är det ett misslyckande?

– Vi försöker följa och analysera för att förstå och se om det finns några samband. Men det är oftast unika fall. Ganska ofta kunde saker ha gjorts bättre, men det är sällan något som kunde ha förhindrat utgången. Vi behöver utveckla kontakten med närstående för att se människans sammanhang utanför vården. Jag arbetar med psykossjukdomar, där det förekommer att människor tar sitt liv under psykos och vanföreställningar. Hade vården kommit in i ett tidigt skede hade vi kanske kunnat ha förhindrat självmord.

Vad bör göras för att förbättra vården?

– Vi har fokus på hur vi ska kunna nå patienter tidigare. Det är delvis en logistikfråga och till syvende och sist handlar det om hur många som ska jobba med de här frågorna. SU är ju inte ensamma att ta hand om depression. Primärvården har huvudansvaret för det och jag tror vi behöver förfina instrumenten när det gäller samarbeten inom vården.

EXEMPEL: Fler Lex Maria-anmälningar

1. En patient med svår ångest och långvarig missbruksproblematik skrivs efter två veckors slutenvårdsbehandling ut på egen begäran. Fortsatt vård planeras inom öppenvården. Patienten söker vid två tillfällen akut på grund av hög ångest och önskemål om ytterligare läkemedel. Vid andra besöket önskar patienten också bli inlagd. Vid båda besöken bedöms, efter strukturerad genomgång, suicidrisken som låg och behov om inläggning anses inte föreligga. Vid sista besöket får patienten lugnande medicin. Tre dagar senare suiciderar patienten i hemmet.

2. En patient med återkommande depressioner behandlas inom psykiatrisk öppenvård. Patienten försämras, medicinjusteringar görs och man planerar att vid behov lägga in patienten. Två dagar efter sista läkarkontakten suiciderar patienten.

3. En patient med bipolär sjukdom och alkoholproblematik kontrolleras fortlöpande inom psykiatrisk öppenvård. Vid besök under sommaren uppger patienten tilltagande nedstämdhet men förnekar suicidtankar. Medicintillägg görs och patienten har fortlöpande besök hos sjuksköterska. Då patienten uteblir från ett besök söker man telefonledes nå vederbörande. Tio dagar senare suiciderar patienten i hemmet.

4. En patient med självdestruktivt beteende – alkoholberoende, ätstörning och depression – har kontakt med Beroendecentrum. Patienten uteblir från avtalat besök och förklara telefonledes att detta beror på alkoholintag. Patienten uteblir också från ett läkarbesök en månad senare vilket likaledes förklaras med alkoholintag. Beroendemottagningen söker kontakt med patienten och får då veta att patienten suiciderat.

5. En patient har haft mångårig psykiatrisk kontakt, inklusive läkemedelsbehandling, på grund av återkommande depressioner, ångest, oro och möjlig ADHD. Patienten förbättras men bejakar fortfarande suicidtankar, dock explicit utan att ha självdestruktiva tendenser. Vid strukturerad suicidriskbedömning bedömdes suicidrisken som låg. Ett par veckor efter senaste kontakten med psykiatrin återfinns patienten suiciderad i hemmet.

FAKTA: Lex Maria-anmälningar SU psykiatri

2012: 34 anmälningar. 28 självmord. 1 självmordsförsök.

2013: 26 anmälningar. 18 självmord. 3 självmordsförsök

2014: 32 anmälningar. 25 självmord. 4 självmordsförsök.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.