Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Varannan plan överklagas - missnöjda grannar sinkar nybyggen

Protester och klagomål försenar byggprojekten rejält. Ibland med över ett år. Det går för trögt, menar Johannes Hulter (S), vice ordförande i byggnadsnämnden.

Mellan 2011 och juni 2016 antogs 241 detaljplaner i Göteborg, varav 116 gällde byggande av flerbostadshus. Av dessa överklagades 67 stycken, vilket är mer än varannan detaljplan. Det visar statistik från stadsbyggnadskontoret. Samtidigt som överklaganden gör att byggplanerna läggs på is under en längre tid ökar behovet av bostäder. 
– Problemet är inte att det överklagas. Problemet är att det tar så lång tid, säger Johannes Hulter (S) som är vice ordförande i byggnadsnämnden. 

Han menar att det finns en önskan från politiskt håll om att bygga blandade områden. Men det är inte helt lätt att genomföra. Ofta möts projekt av protester och det kan vara svårt för alla parter att komma överens. 
– Det kan vara känsligt i villaområden. Traditionellt har det byggts höghus för sig och villor för sig i separata områden, vilket har lett till en socioekonomisk uppdelning. Nu vill vi ha en mix och integrera dem.

Joakim Stagemyr är nyproduktionsansvarig för Bostadsbolaget, ett av de allmännyttiga bostadsbolagen inom Göteborgs kommun. Han känner igen bilden av att överklaganden är vanligt förekommande. Han menar att det finns ett stort värde i att få sin sak prövad men att konsekvenserna blir extra smärtsamma i tider av bostadsbrist. 
– Vi bygger ofta i anslutning till annan bebyggelse för att sammanlänka bostäderna. Folk reagerar för att deras omgivning förändras på något sätt. Samtidigt är det viktigt att ha möjlighet att göra sin röst hörd. 

Anledningarna bakom överklagandena varierar. Det kan till exempel handla om att de boendes utsikt försämras, att de får mindre solljus på grund av att den nya bostaden skuggar deras tomt. Eller att de bor längs en väg som kommer få ökad trafik. För att undvika missnöje bland grannarna försöker bostadsbolagen föra en dialog så tidigt som möjligt. Även Johannes Hulter tror att en dialog är ett vinnande koncept och något man kan bli bättre på. 
– Vi har mycket att vinna på att få med medborgarna i ett tidigt skede. De måste förstå hur hela staden ska utvecklas under en lång tid. Då är det lättare att visualisera hur det ska bli och då kommer det kanske inte som en chock att det ska byggas nya hus i deras närområde.

Han upplever att överklaganden sällan leder till att projekt avbryts. Däremot får det effekten att byggandet fördröjs vilket kostar mycket pengar för exploatörerna som får vänta och i slutändan även påverkar bostadspriserna.
Den nya plan- och bygglagen började gälla den 1 juni i år. Nu ska ärenden som överklagas inte längre gå via Länsstyrelsen utan direkt till mark- och miljödomstolen. Johannes Hulter hoppas att detta ska korta ner handläggningstiden som annars ofta tar upp till ett år eller mer. 

Han säger att samtidigt som det är en demokratisk rättighet att överklaga så finns ett bostadsförsörjningsansvar att ta hänsyn till vilket gör det till en svår balansgång.
– Bara för att man äger en bostad så har man inte äganderätt till hela staden. Vi väger intressen mot varandra men vi måste prioritera att bygga. Enskilda personers intressen hamnar längre ner på priolistan. Barn växer upp och folk flyttar hit. Då måste de ha någonstans att bo. 

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.