Att Götaälvbron är sliten och måste ersättas har varit känt ett tag. Liksom att företrädare för Göteborgs stad förordar en höjd på 13 meter, istället för den befintligas 19 meter.
Den utlysta arkitekttävlingen är avgjord och ett vinnande förslag är utsett, med just höjden 13 meter.
Men det är inte okontroversiellt. Dels har mark- och miljödomstolen inte gett klartecken, Centerpartiets Kristina Jonäng yrkar på att man ska avvakta utslaget därifrån innan man går vidare. Dels anser företrädare för sjöfarten att frågan om hur bron påverkar älvtransporterna inte utretts och tagits hänsyn till tillräckligt.
- Stora fartyg kan bli liggande flera timmar, det handlar ju om Västra Götaland och Vänerområdet, industrierna där måste kunna få in och ut sitt gods på kostnadseffektivt sätt. Då är sjöfarten överlägsen, säger Lennart Fougelberg, ordförande i Swedeocean som nu bjudit in till ett seminarium på Lindholmen Science Park för att lyfta frågan.
Att minska framkomligheten i Göteborg samtidigt som det talas om att bygga ut slussarna i Trollhättan för oceangående fartyg och hela EU satsar på vattenvägar är märkligt, menar Fougelberg.
Och syftet med mötet är klart.
- Vi vill påverka mark- och miljödomstolens beslut och få politiker och andra att besinna sig, så vi får en bra lösning på lång sikt. Det ska ju fungera i 100 år, säger han.
Medverkar i seminariet gör bland andra Johan Nyhus, ordförande i trafiknämnden, Jan Pressfeldt, ordförande i samhällsbyggnadsnämnden i Ale kommun och arkitektskribenten Mark Isitt.
Han har tidigare skrivit i GP om brobygget och tycker att det vinnande förslaget är estetiskt tilltalande, men inte funktionellt.
- Ska kollektivtrafiken och båttrafiken fungera måste man hitta en konfliktfri lösning och då finns egentligen bara en enda lösning, att man bygger en tunnel, säger Mark Isitt.
Helst skulle han se att den blir början till en tunnelbana och om spårvagnarna försvinner också den största påfrestningen på bron, som kanske kunde bevaras och brofästena bli parkområden.
Han tycker också att arbetet kring bron gått bakvänt till.
- Varför lägger vi så mycket pengar på saker vi inte vet att kan realiseras? Man borde först fått alla tillstånd, sedan utlyst tävling och därefter realiserat, konstaterar Isitt.
Om diskussionerna om bron är hyfsat nya är Heden en riktig långbänk. I åtminstone 22 år har det stötts och blötts vad man egentligen ska göra med den stora öppna ytan mitt i stan.
Fem förslag till utveckling av området har under en tid funnits utställda till allmän beskådan och nu ska de bedömas för att komma vidare i processen. Med anledning av detta bjuder tre arkitektorganisationer in till debatt på Stadsmuseet.
Mark Isitt deltar inte i den, men han har synpunkter.
- Jag tycker man ska bygga ett Vasastan på Heden, för att utrycka sig enkelt, och på så vis länka östra centrum, evenemangsstråket och i förlängningen Gårda med stan. Problemet är inte att stan saknar öppna ytor, det är bristen på folk. Det är därför Avenyn ser så risig ut. Sedan kan man slå länkar mellan Heden och Trädgårdsföreningen, så att den kan bli en plats som folk spiller in i.
FAKTA Debatt om Götaälvbron och Heden
Den nya Hisingsbron – ett hinder i sjöfarten och kollektivtrafiken?
Plats: Chalmers, Lindholmen Science Park, lokal Pascal
Tid: 09.00–12.00
Arrangör: Swedeocean
Debatt om Hedens framtid
Plats: Göteborgs Stadsmuseum, Wallenstamsalen
Tid: 17.30–19.45
Arrangör: Arkitekturens Hus, Centrum för Byggnadskultur samt Sveriges Arkitekter Västra Götaland
