Second hand-butiken Ebbes hörna har precis stängt för dagen. Det är tisdag, den 2 april, och butikschefen Anne Bohm står och räknar kassan.
– En man, som gömt sig kvar i butiken, dyker upp. Han slår mig i bakhuvudet med ett järnföremål. Sedan minns jag inte så mycket mer, säger hon.
Mannen tar sedlarna hon håller i handen och försvinner.
Några veckor senare, den 13 april, står Mohammad Ghaderi och plockar upp varor. Det är lördagsmorgon och Matshopen har bara haft öppet i en kvart när två omaskerade män stormar in i butiken. De tvingar till sig växelkassan, men blir besvikna.
– Den innehåller nästan inget. Då vill de veta var kassaskåpet står. Jag kan inte prata, jag bara mumlar, säger Mohammad Ghaderi.
Hans händer viras med buntband. De tejpar för hans mun. Sedan försvinner de. En halvtimme senare hittas Mohammad av ett barn som kommer in i butiken för att handla.
Anne Bohm och Mohammad Ghaderi är inte ensamma om att råka ut för fysiskt våld. Under årets fyra första månader har totalt 41 butiker rånats i Göteborg. I minst 25 procent av fallen har gärningsmannen gått till angrepp med exempelvis kniv, pepparspray eller knytnäve.
Det oroar Per Geijer, säkerhetschef på branschorganisationen Svensk handel.
– Vi uppskattar att cirka 10 procent av butiksrånen brukar innefatta fysiskt våld. Det här låter väldigt mycket. Så får det inte se ut, säger han.
Svensk handel rekommenderar butiker att installera kamerautrustning och säkra kassasystem för att minska rånrisken. Minst lika viktigt är också att utbilda butikspersonalen.
– Det är naturligt att vilja ingripa om någon stjäl varor i ens butik, men det är aldrig värt att hamna i slagsmål med kriminella. Det finns exempel på både dödsfall och allvarliga misshandelsfall som inträffat i sådana situationer, säger Per Geijer.
Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, konstaterar att rånare aldrig drar sig för att använda våld. Samtidigt förvånas han över Göteborgsrånarnas tillvägagångssätt.
– Hela poängen med ett rån är ju att skrämma folk. Ju mer skrämmande du är, desto större chans att du får det du vill ha. Men professionella brottslingar använder sällan övervåld på det här sättet. Att binda en person tar tid och då ökar risken att man blir upptäckt. Det låter inte särskilt smart, säger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi.
Majoriteten av de rån som inträffat under årets fyra första månader var riktat mot kiosker och kvartersbutiker. De betraktas av många som enkla måltavlor, eftersom de bemannas av endast en person i taget.
Rånet på Ebbes hörna kommer troligtvis inte att klaras upp. Utredningen är nedlagd.
I Matshopen, där Mohammad Ghaderi bands, hittades dna som har skickats på analys. Polisens utredare Gunnar Mårtensson:
– Det är oerhört olyckligt det som hände honom. Vi gör vad vi kan för att klara upp det här. Risken är att det är ägarens dna vi hittar och då är det svårt, säger han.
Både Anne Bohm och Mohammad Ghaderi har ändå återgått till sina arbeten igen.
– Kålltorp är ett lugnt område och jag har väldigt bra kontakt med dem som bor här. När de hörde vad som hänt kom många hit med blommor. Det var det som gjorde att jag klarade av att fortsätta jobba, säger Mohammad Ghaderi.
– Det är ganska overkligt att ha blivit utsatt för något som man bara läser om i tidningarna. Obehagskänslan sitter fortfarande kvar i kroppen och det kommer den nog alltid att göra, säger Anne Bohm.
