Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/2

Västlänkens framtid avgörs i lagerlokal

Efter många turer är Trafikverket framme vid det sista juridiska hindret som avgör Västlänkens vara eller inte vara. Under måndagen inleddes den elva dagar långa förhandlingen i Mark- och miljödomstolen.

Det är höga insatser på spel när Mark- och miljödomstolen under måndagsförmiddagen samlades i Kajskjul 105 på Bananpiren. I den tillfälliga rättssalen, vald för det förmodat stora allmänintresset, ska Västlänkens framtid avgöras under en elva dagar lång förhandling. 

Först och främst handlar målet om huruvida Trafikverket ska få det tillstånd för vattenverksamhet som krävs för en byggnation som påverkar grundvattnet. Men även andra miljövillkor för projektet ska fastställas. 

Nödvändigt tillstånd på spel

Trafikverkets verksjurist Ulf Edling är optimistisk.

– Vår bedömning är att vi uppfyller kriterierna för att få tillstånd. Hade vi inte gjort det hade vi inte sökt. Men det är upp till domstolen att avgöra, säger han. 

Han vill inte spekulera i vad som väntar om de nekas tillstånd från Mark- och miljödomstolen. Han påpekar dock att den här typen av prövningar är ett standardförfarande i liknande sammanhang. 

– Det har varit samma sak för Citybanan och Citytunneln – det är en obligatorisk del. Det är inget unikt för Västlänken. Sedan tidigare har vi tillåtlighetsprövningen och järnvägsplanen beslutade. Men det här är också nödvändigt för att bygga, säger han. 

En stor del av den första dagen ägnade Trafikverket åt att presentera projektet. Projektchef Bo Larsson gick igenom allt från finansiering och byggtekniker till utrymningsvägar och framkomlighet. Under de närmaste dagarna ska myndigheten också redogöra för vattenverksamheten innan de nästa vecka går in på ämnen såsom miljöfarliga verksamheter, buller, artskydd och kulturmiljö. 

Kontinuerligt kommer även remissmyndigheter och sakägare att få möjlighet att ge sin syn på de olika sakerna. Under måndagen fanns bland annat representanter för olika berörda fastighetsägare, länsstyrelsen och miljö- och klimatnämnden på plats. Närvarade gjorde också de som vill stoppa Västlänken helt. 

Tror på stopp för Västlänken

Carina Bulić är med i Skona Göteborg som för talan för ett antal miljöorganisationer, bostadsrättsföreningar och privatpersoner. Hon har goda förhoppningar om att anhalten i Mark- och miljödomstolen ska fälla Västlänken och pekar framförallt på två saker som talar för det. 

– Det ena är att det inte kommer att ge någon nytta. Det andra är att processen har gått fel till, säger hon. 

Gruppen angriper först och främst den tillåtlighet som Västlänken fick av regeringen 2014. Det var då som Trafikverket fick uppdraget att bygga Västlänken och kunde starta de förberedande arbetena. Men motståndarna menar att det skedde på felaktiga grunder. 

– Egentligen kan man inte ogiltigförklara det. Men vi menar att domstolen inte ska vara bunden av det. Det gör vi genom att visa på brister i beslutsunderlagen.

Vilka är det?

– Dels valde man inte det bästa alternativet. Haga och Korsvägen var det sämsta alternativet av de fyra som utreddes. Men det kunde inte regeringen veta eftersom de inte fick tillgång till underlaget, utan bara slutrapporten. 

Vidare menar hon att de kapacitetsbrister som Trafikverket åberopar som ett argument för Västlänken är felaktiga. 

– Det är inte sant. Banverket åtgärdade dem redan 2007. Vidare har vi en väldigt hög punktlighet på lokaltåg. Att det är låg punktlighet på fjärrtågen har inte med Göteborgs central att göra. 

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.