En vacker dag kommer byggdammet ha lagt sig och öppna schakt ha grävts igen. Om planerna håller kommer det att löpa en tågtunnel genom Göteborg om tio år och nya stationshus sticka upp vid Centralen, i Haga och vid Korsvägen. Och med det öppnas nya möjligheter.
–Det är väldigt lätt att fastna i hur det ser ut idag, och svårt att se någonting annat, säger Andrea Hulting Gustafson, planarkitekt på stadsbyggnadskontoret som jobbar med området runt Korsvägen.
Viveca Risberg, projektledare på stadsbyggnadskontoret, visar ett svartvitt vykort av Örgrytevägen. En ensam spårvagn glider fram längs en trädkantad gata. Och sedan en skiss som talar samma språk: mindre trafik, mer grönska.
–Vi vill gå tillbaka till vissa värden och få tillbaka den mänskligare skalan som var i början av 1900-talet, men med en stadskvalitet. Men exakt vad det innebär är en öppen fråga, säger hon.
Än är inget beslutat. Men det finns många idéer om vad man vill göra med området: en tätare koppling mellan Korsvägen och Renströmsparken. Ett stråk från parken och ned mot Götaplatsen. Mer stadskaraktär på gatorna som når fram till Korsvägen – och mindre bilar på det som i dag kanske är stadens värsta trafikplats.
–Det stora problemet på Korsvägen idag är att man blandar kollektivtrafik och biltrafik. I framtiden blir det mindre plats för bilar. Området ska kännas mer som en del av staden, där man rör sig på ett annat sätt, säger Andrea Hulting Gustafson.
Tanken är att den totala trafiken ska öka med ungefär 40 procent – men att biltrafiken ska minska med ungefär hälften. Bland annat genom att man flyttar den hållplats som i dag ligger utanför Lisebergs entré närmare E 6:an, där det finns plats för nya parkeringshus.
–Om man nödvändigtvis ska ha bil är det där man växlar över till kollektivtrafik, säger Viveca Risberg.
Med mindre biltrafik och en annan karaktär på Örgrytevägen öppnas möjligheter för att göra något speciellt – kanske någon typ av plats – för att markera Lisebergs entré.
Få är nöjda med Korsvägen som den ser ut i dag, och de stora aktörer som finns där –Mässan, Liseberg och Universeum – är väldigt positiva till att få en tågstation vid knuten. Det gör att det är ganska tacksamt att jobba med platsen.
Med Haga är det inte fullt lika enkelt.
–Skillnaden är mellan Korsvägen och Haga är att här vill man inte att det förändras. Och på ett sätt är det självklart, säger Sandra Trzil, planarkitekt på stadsbyggnadskontoret, som jobbar med Hagaområdet.
Hon säger att Haga är en färdigbyggd del av staden, med mycket karaktär. Det går inte att gå in i den känsliga kulturmiljön, vare sig genom att bebygga parken eller röra byggnadsstrukturerna.
–Vi vill göra så minimala avtryck som möjligt. Men det finns ändå möjligheter att skapa en port till området.
Sandra Trzil pekar på en flygbild över parken och området mellan Hagakyrkan och Handelshögskolan. Precis intill Rosenlundsbron är en av uppgångarna från Västlänkens Hagastation inritad.
–Om jag skulle välja att ta mig in till innerstaden skulle jag ta den här vägen – man går över en bro och sedan är man i innerstaden. Det är närmare än från Centralen och Nils Ericssonsterminalen, säger hon.
Perrongen kommer att ligga under kyrkan och kyrkoplanen. Förutom uppgången vid kanalen planeras en i anslutning till Handelshögskolan och en i anslutning till dagens spårvagnshållplats i anslutning till Allén.
Den sistnämnda räknar man med att omkring 50-60 procent av resenärerna kommer att använda – de flesta av dem för att gå rakt ut till spårvagnen eller bussen i anslutning till uppgången. Exakt hur kollektivtrafiken kommer att organiseras här är inte klart, men sannolikt kommer spåren att flyttas en bit in i parken för att ge plats åt en busshållplats. För ambitionen är klar: framkomligheten för kollektivtrafik och cyklister ska förbättras.
Stora krav kommer också att ställas på Västlänksstationerna vid Rosenlundsbron och i Allén, så att de smälter in.
–Det är viktigt att de harmonierar med omgivningen. Det handlar om små byggnader, men samtidigt måste de vara tillräckligt stora för att tillgodose de krav som ställs, på bland annat säkerhet.
Om 20 år ska 20000 personer resa till eller från Haga med Västlänken, enligt Trafikverket och Västtrafiks beräkningar. Frågan är hur det kommer att påverka området.
–Väldigt många Västlänksresenärer kommer röra sig på hållplatsen, men vi ser inte att till exempel Haga Kyrkoplan kommer att få så mycket mer belastning, säger Sandra Trzil.
Runt centralen kommer också väldigt mycket att förändras de kommande åren. Fram till 2035 ska det byggas 2000 nya bostäder och 16000 nya arbetsplatser i det stora område som innefattar såväl Lilla Bommen som Gullbergstrand, Packhuskajen, bangården, Polhemsplatsen och Drottningtorget.
Asfalt och stora tomma ytor ska generellt bytas mot grönska och folkmyller i området, enligt planerna.
– Vi arbetar för att människor ska kunna promenera genom en stad som håller samman. Idag är det många hinder och barriärer för fotgängare som vill promenera i området. Vi vill istället att man ska kunna gå från till exempel Lilla Bommen till Gullbergsstrand och på vägen uppleva en variationsrik stad, med lugna gator och mer hektiska stråk blandade, förklarar Katja Ketola, projektledare från stadsbyggnadskontoret.
Tanken är också att bilarna ska ge plats åt fotgängare när området förändrats.
– Vi har den tydliga utgångspunkten att bygga en stad som är attraktiv ut fotgängarnas perspektiv, säger Katja Ketola.
Om planerna håller ska stadens siluett också förändras när skyskrapor byggs vid centralen. De är, enligt skisserna, en del av ett större kluster av olika mer eller mindre höga hus – en del väntas bli runt fem våningar höga, andra runt 11 eller över 30 våningar höga.
Samtidigt ska Götaleden sänkas ned och byggas över med helt nya kvarter. Kring Vita Villan ska ett Regionens hus med park byggas samtidigt som själva Centralen blir större med fyra nya uppgångar för den stora stationen inom Västlänken.
Dessutom ska det byggas nytt kvarter bakom Nordstan och det i dag ganska ödsliga Lilla Bommen ska få nya byggnader, uteserveringar och andra samlingsplatser nära älven.
– Vi vill skapa en tät innerstadsmiljö och göra det enkelt för människor att ta sig till vattnet. Det är även viktigt att stråken i Centralenområdet kopplar samman olika delar av staden med varandra på ett bättre sätt. Gullbergsvass med staden inom vallgraven och Frihamnen med stationsområdet och city till exempel, säger Katja Ketola.
GP synar västlänken: del 4
Västlänken väcker känslor. Finansieringen, dragningen och hela projektets vara, eller icke vara, har diskuterats i många år. I veckan som gått har GP:s Arne Larsson, Ida Johansson och Stefan Berg belyst Västsveriges största infrastruktursatsning ur olika perspektiv.
Tipsa GP
Har du tips på vad vi borde skriva om mer? Mejla oss gärna på arne.larsson@gp.se, ida.johansson@gp.se eller stefan.berg@gp.se
Tyck till
Vad tycker du om hanteringen av Västlänken? Vill du stoppa projektet helt och hållet? Eller är du oense om en specifik del i bygget? Eller är du trött på allt gnäll och tycker att det är en bra satsning på framtiden? Gör din röst hörd på www.gp.se i rutan längst upp i den här artikeln.
