Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/3

Vänsterilskan: Plan mot extremism kan leda till grundlagsbrott

Kommunens senaste strategi för att bekämpa våldsbejakande extremism får svidande kritik från de V och MP i Göteborg. Enligt Daniel Bernmar (V) kan den bland annat leda till att anställda inom kommunen bryter mot grundlagen.
– Det här är egentligen frågor för Säpo och liknande myndigheter, säger han.

Den senaste pusselbiten i Göteborgs arbete mot våldsbejakande extremism och radikalisering är en särskild riktlinje. Den ska fungera som vägledning för stadens drygt 50 000 anställda bland annat när de hyr ut lokaler, nyanställer eller i arbetet med unga.

Men dokumentet får vass kritik från vänster.

En uppgift för kommunens anställda, enligt riktlinjen, blir att ”kontrollera och följa upp” så att olika typer av bidrag inte betalas ut till organisationer med ”kopplingar till våldsbejakande extremism”.

– Vad innebär ”koppling till”? Om vi är släkt? Om vi träffats på ett fik? Vem kartlägger i så fall detta? Och vilka uppgifter kan man som myndighet anteckna på vad en person gör och tycker, frågar sig kommunalrådet Daniel Bernmar (V).

LÄS MER: Här är männen som styr Römosseskolan

Fall för Säpo, inte kommunen

Enligt honom bäddar den här typen av formuleringar för diskriminering och riskerar att försätta enskilda kommunanställda i en situation där de bryter mot grundlagen. Där står bland annat att offentlig verksamhet ska motverka diskriminering på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung och språklig eller religiös tillhörighet.

Efter en första remissrunda tydliggjordes att rutinerna ska vara ”dokumenterade och ickediskriminerande”, men det räcker inte menar Bernmar.

– Det här är allvarliga grundläggande frågor om demokrati och mänskliga rättigheter, som inte ligger på en kommun i vanliga fall, utan på Säpo, Must och liknande myndigheter.

Så vad bör kommunen göra?

– Inte det här. Det här dokumentet behövs inte. Vi har massa andra som inte riskerar att klampa in på grundlagsbrott, säger Bernmar.

LÄS MER: Hon larmade om tystnadskulturen – fick rätt efter ett år

Ska styra övergripande

Han menar också att ansvariga vid Stadsledningskontoret, där riktlinjen tagits fram, formulerar sig på ett sätt som skjuter över ansvaret på enskilda nämnder, eftersom man är medveten om problemen.

Zan Jankovski är stadens planeringsledare mot våldsbejakande extremism och ansvarig för riktlinjen. Han påpekar att olika styrdokument har olika funktioner.

– Riktlinjer är styrdokument på övergripande nivå. Eftersom detaljkunskapen i olika frågor ligger hos nämnder och styrelser vill vi att de är så involverade som de bara kan. Vår ingång är i huvudsak att erbjuda stöd och vägledning i det arbetet.

I övrigt vill han inte kommentera den politiska kritiken, mer än att det handlar om bedömningar ”från fall till fall”.

Zan Jankovski är stadens planeringsledare mot våldsbejakande extremism. Bild: Henrik Brunnsgård
Zan Jankovski är stadens planeringsledare mot våldsbejakande extremism. Bild: Henrik Brunnsgård

När riktlinjen var uppe i kommunfullmäktige, innan den senaste remissrundan, var det bara Moderaterna och Socialdemokraterna som ville släppa igenom den. I dag säger Axel Josefson (M) att han tror att tjänstemännen är kapabla att göra denna typ av bedömning.

Kan man inte försätta dem i en knivig situation?

– Besluten ska naturligtvis utgå från ett regelverk och man ska känna sig trygg i beslutsfattandet. Man har också möjlighet att söka stöd och hjälp av sin chef, säger Josefson och fortsätter:

– Göteborg ska inte vara någon frihamn för extremister, utan vi ska ha nolltolerans och hellre säga nej än ja till de här grupperingarna.

LÄS MER: Riktlinjer mot extremism gick igenom – trots hård kritik

Fakta: Göteborgs stads styrande dokument

I stadens verksamhet finns olika sorters styrande dokument som anger vad nämnder, styrelser, förvaltningar och bolag ska göra, vem som ska göra det och hur det ska göras. Stadens politiker kan använda sig av styrdokument för att genomföra sin politik.

Det finns sex sorters reglerande styrdokument. I fallande ordning:

• Policy

• Riktlinje (som i aktuellt fall)

• Regel

• Anvisning

• Rutin

• Instruktion

Det finns också tre sorters planerande styrdokument:

• Vision

• Program

• Plan

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.