Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Väljarundersökningarna påverkar hur både väljare och partier beter sig. Bild: HENRIK MONTGOMERY / TT

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Väljarundersökningarnas tid är här

Under valåret duggar partisympatiundersökningarna tätt. Och de påverkar hur både väljare och partier beter sig, enligt Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap.
– Partierna får en ökad benägenhet att komma med testutspel och testballonger för att bryta utvecklingen. Det är ett tecken på desperation. Den är ju på liv och död, den där riksdagsspärren, säger han.

Vilket parti skulle du rösta på om det var val idag? Den frågan väntas många svara på under valåret.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– Det är viktigt att få många och bra mätningar. I Sverige väljer vi inte regeringar utan parti, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Han är professor i statsvetenskap vid GU och leder det svenska valforskningsprogrammet. Han säger att väljarbarometrarna ger viktig information till väljarna, i synnerhet för taktikröstarna.

– Många har med sig en plan b in i valrörelsen, om de tycker att ett parti behöver stöd. Det finns en lång tradition i Sverige att ta stor hänsyn till fyraprocentsspärren. Det har vi sett med KD i val efter val, men också historiskt för MP och V, säger han.

Med flera partier nära spärren tar väljarna hänsyn till mandatfördelningen och samarbeten. Taktikröstarna är företrädesvis unga, välutbildade, politiskt intresserade och konsumerar mycket medier och opinionsundersökningar - och de är lättrörliga.

– Yngre människor är inte lika låsta på ett parti. Men de har en stark ideologisk kompass åt höger eller vänster. Vilket parti de stödjer kan bero på partiernas ställning.

LÄS MER: GP/Sifo – Tre partier i farozonen

Sympatiundersökningarna kan påverka politiken partierna driver. Risken för testutspel för att bryta utvecklingen är stor, enligt Henrik Ekengren Oscarsson.

– Politikerna fäster väldigt stor tilltro till mätningarna, och påverkas i sitt humör, även om det är tiondelar upp och ned. De ger ett ganska ängsligt och nervöst intryck när vi har frågat partirepresentanter.

Han menar att partierna bör ha en långsiktig uthållighet. Samtidigt gör tilltron till mätningarna partierna lyhörda mot väljarna och snabba på att plocka upp strömningar.

Träffsäkra undersökningar

Men träffar undersökningarna rätt? Henrik Ekengren Oscarsson säger att de svenska opinionsinstituten är väldigt träffsäkra när det gäller valsympatiundersökningar. Att undersökningarna är viktiga för instituten ger en inneboende kvalitetssäkring.

– De har inte råd att göra bort sig, ingen vill stå med byxorna nere. Det går nästan inte att komma mer rätt än man gör idag.

Sverigedemokraternas stöd har kommit att underskattas i opinionsundersökningarna. En förklaring som förekommer är att SD-sympatisörer inte vill uppge att de stödjer partiet. Men Henrik Ekengren Oscarsson har en annan förklaring.

– Det är framförallt en misstroendeeffekt. Någon gång måste ju skämmigheten avta, säger han.

Samtidigt överskattas ofta MP. Enligt Johan Martinsson, universitetslektor i statsvetenskap vid GU beror det på att väljarna gärna proklamerar att de röstar på MP.

Men även han menar att svenska väljarbarometrar är relativt träffsäkra.

– Vi har goda förutsättningar med bra befolkningsregister och SCB erbjuder mycket hjälpinformation. I länder som USA är skillnaderna i befolkningen också större än i Europa, vilket gör det svårare, säger han.

LÄS MER: Varning för desperation i valrörelsen

Opinionsundersökningarna inför folkomröstningen om Brexit och inför presidentvalet i USA där Trump vann har fått kritik för att ha visat fel.

Johan Martinsson tycker dock inte att opinionsundersökningen var särskilt missvisande. Däremot tolkningarna i media.

– Jag delar inte bilden av att opinionsundersökningarna var fel. De har snarare blivit mer träffsäkra idag. I slutändan fick ju Clinton fler röster, men fördelningen mellan olika delstater blev till fördel för Trump, säger han.

– Gällande Brexit blev resultatet i folkomröstningen så jämnt. Åter låg mycket på att det var så otänkbart för många, kommentatorer och journalister förmådde inte tolka undersökningarna sakligt.

För stora växlar

Även Henrik Ekengren Oscarsson riktar kritik till media. Han menar att man ofta drar stora växlar på förändringar som inte bekräftas statistiskt.

– Opinionsförändringar är sega, ett gott råd är att ta det lite lugnt och titta på de längre trenderna. Det är väldigt sällan vi ser väldigt snabba opinionsskiften på kort tid som sedan håller i sig. Då måste det vara något alldeles extra, som terrorn mot World trade center eller kärnkraftskatastrof.

– Oftast finns det en övertro på att opinionen påverkas av att ett parti har stämma eller byter partiledare. Det är korkat att ta det för givet.

Billiga undersökningar

De flesta instituten, som SCB och Sifo, vars väljarbarometer GP publicerar en gång i månaden, använder slumpmässigt urval (sannolikhetsurval). Men självrekryterande webbpaneler, som institut som Inizio och Yougov använder, blir allt vanligare eftersom det är billigt, enligt Henrik Ekengren Oscarsson.

– Det är lätt att låta sig luras. Om undersökningen beskriver att de "speglar svenska folket" eller är "representativ" är det ofta omskrivningar för att man inte använder sannolikhetsurval. I det långa loppet ger sannolikhetsurval en sannare bild.

Henrik Ekengren Oscarsson säger att instituten, trots urvalsmetoden, brukar pricka ganska rätt i sina väljarbarometrar.

– Det är inte så jäkla svårt att få fram en hyfsad skattning i väljarbarometern. Man använder massor med hjälpinformation. Men så fort det handlar om vad Sverige tycker om Nato eller om medievanor blir det verkligen väldigt skakigt.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.