Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Framtiden byggutvecklings vd Martin Blixt har uppdraget att öka allmännyttans byggtakt till 1400 bostäder om året.

Uppdrag: fyrdubbla byggtakten

Framtiden ökar byggtakten. Men bolagets nya mål handlar också om att pressa priser och locka marknaden till ytterområden.

De senaste åren har kommunala bostadskoncernen Framtiden byggt i väldigt blygsam takt, någonstans mellan 300 och 400 bostäder om året. Nu är ambitionen 1 400 bostäder per år.
– Det kan bli mer vissa år och mindre andra, men fram till 2022 ska vi bygga mellan 6 000 och 7 000 bostäder, säger Martin Blixt, vd för Framtiden byggutveckling – det dotterbolag som skapats för att samordna all nyproduktion inom koncernen.
Som GP berättat i veckan är planerade nybyggen i ytterområden relativt få. Det kommunala byggutvecklingsbolaget har delvis till uppdrag att sprida byggandet över staden och se till att det börjar hända saker även i stadsdelar som inte är lika attraktiva för kommersiella aktörer.
– Vi har tydligt utpekat i affärsplanen att områden som Biskopsgården, Gårdsten och Hjällbo ska prioriteras. Det är en kraftig segregation och det måste vi motverka, säger Martin Blixt.
Men det är ingen gigantisk satsning det handlar om, utan knappt tio procent av det som finns planerat inför de kommande åren.
– Andelen är inte särskilt stor, men vi vill slå an tonen. Vi tar ett samhällsansvar och satsar på områden även om avkastningen inte är den bästa. Investeringar kan lyfta ett område och då får kan vi också med oss marknaden.
Privata aktörer motiverar ofta sitt bristande intresse för att bygga i ytterområden med att det är svårt att få ihop affären. Framtiden byggutveckling försöker attackera det problemet från ett annat håll: genom att pressa kostnader.
– Vi sätter oss nu tittar igenom hela nyproduktionsprocessen: vad är det som är kostnadsdrivande? säger Martin Blixt.
Vad ser ni att det finns att kapa på?
– Det finns att göra i alla led. Det är alla de små dropparna som ger effekt. Det är inte okänt på något sätt att vi i Sverige har de högsta produktionskostnaderna i hela Europa – det måste vi ta ansvar för.
Varför är det dyrast här?
– Det är strukturerna, allt från materialleveranser till produktionsmetoderna. För dålig konkurrens kan vara en anledning. Vi har till exempel priser på betong som är klart högre än det är internationellt. Vad beror det på? Sådant måste vi jobba med.
Samtidigt råder högkonjunktur i byggbranschen. Arbetslösheten är låg.
– Än så länge har vi inte haft några problem att få konkurrenskraftiga anbud, men för att få ned byggkostnaderna är vi ute på den internationella marknaden och söker entreprenörer. Jag skulle vilja påstå att det är avgörande.
Till skillnad från i Sverige så finns det arbetslösa byggnadsarbetare i till exempel Spanien och södra Tyskland, konstaterar Martin Blixt.
– Vi har också flera företag från Polen, Estland och Lettland som är intresserade. Och när vi tittar på vad de gjort, ser vi att det finns väldigt kvalificerade entreprenörer både i Baltikum och södra Europa.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.