Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/6

Unik seglats i vikingars spår

Nästa år seglar världens största vikingaskepp över Nordatlanten, om allt vill sig väl. Göteborgaren Björn Ahlander, 67, är kapten på den historiska och farliga färden. – Det gäller att tämja den här draken, säger han.

Draken Harald Hårfagre började byggas i norska Haugesund 2010 av åtta erfarna norska skeppsbyggare. Den första längre resan gjordes till Liverpool och Isle of Man förra året. Målet nu är att segla över Atlanten till Nordamerika i de norska vikingarnas spår.

– Det är helt otroligt att man kan låta bygga ett sådant här fartyg, säger skepparen Björn Ahlander, som anslöt till projektet 2012

Resan utgår från västra Norge i maj 2016.

Atlanten korsas via Island och Grönland till vikingarnas Vinland, dagens New Foundland, på en månad.

– Först angör vi Kanada, sedan seglar vi upp mot de stora sjöarna i USA, där vi ska tillbringa sommaren. Det blir Toronto och Chicago bland annat. Efter sommaren ska vi fortsätta ner mot New York. Vi har varit och besökt städer och representanter för hamnarna och de betalar faktiskt för att vi ska komma dit, så intresset är enormt.

Harald Hårfagre levde mellan cirka 858 och 933 och enade Norge.

Vikingaskeppet är byggt på en plats i närheten av hans kungaborg, Avaldsnes, och är det största som byggts i modern tid: 35 meter långt, åtta meter brett, ett sidensegel på 260 kvadratmeter och plats för 25 årpar. Besättningen på 32 man kommer att sova i pass i ett tält på det helt öppna däcket.

Under fjolårets seglats i Nordsjön bröts riggen av. Björn Ahlander förklarar att den kommande resan till Nordamerika bjuder på betydligt större utmaningar än så.

– Det är en stor risk att segla med ett öppet fartyg på världens farligaste vatten, Nordatlanten runt Grönland. Hon är fantastisk på att segla, men man är rädd för brytande sjöar, stormar och att gå på is och slå sönder skrovet. Vi är utomhus hela tiden och vi ska segla i väldigt, väldigt kalla vatten, säger han.

Som tidigare riggchef på Ostindiefararen Götheborg är Björn Ahlander en van seglare av historiska skepp, med erfarenhet av att färdas på världshaven under svåra förhållanden.

– Vi var många dagar till sjöss och det är ungefär samma material, allting består av naturmaterial. Den erfarenheten hade vi tappat under de senaste hundra åren innan Ostindiefararen. Jag har också ett liv bakom mig på skolfartyg och annat, säger han.

För Björn Ahlander och hans besättning gäller det att tämja fartyget.

– Vi tränar väldigt hårt för uppgiften. Historiskt lärde man sig genom generationer att segla ett sådant här skepp, detta ska vi nu försöka lära oss på kort tid. Det är tufft.

– Det är ett stort ansvar. Skulle något gå fel är det inte bara att ta en satellittelefon och ringa någon.

Peder Jacobsson följer med som fotograf och filmare. Även han var på Ostindiefararen, och har seglat med vikingaskeppet tidigare. Han vet precis hur krävande resan kommer att bli.

– Framför allt är man väldigt utlämnad åt vädret. Det är helt sanslöst att vara på en helt öppen båt i Nordsjön. Skeppet är också extremt stort, och du har inga vinschar och knappt ens taljor. Seglet som ska hanteras är större än det största seglet på Ostindiefararen och det väger några ton, säger han.

Enligt Björn Ahlander är det en historiskt korrekt färdväg.

– Vikingarna gick på våren när vindarna var tjänliga. Det är högst sannolikt att de drog mot Island, mot Grönland och sedan vidare mot New Foundland.

Fakta: Draken Harald Hårfagre

Projektet finansieras av affärsmannen Sigurd Aase.

Draken Harald Hårfagre började byggas 2010 och provseglades för första gången under 2012, längs den norska kusten.

Skeppet är 35 meter långt, åtta meter brett och har plats för 25 årpar. För att hantera alla åror krävs 100 man, två per åra. Seglet är 260 kvadratmeter och består av siden.

Det är ett mellanstort krigsskepp som ska ha varit mycket populärt i den norska vikingaflottan.

32 man kommer att delta i seglatsen över Atlanten nästa år. Målet är att ha en internationell besättning.

Eftersom man i dag inte riktigt vet hur vikingarna bemästrade sina stora långskepp ägnar projektet mycket tid åt att experimentera med riggning och rodd.

Ett syfte är att återupptäcka vikingarnas kunskap om sjöfart.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.