Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Arkivbild. Bilden är tagen 2019, då GP besökte fånglägret al-Hol i Syrien. Vid den tidpunkten befann sig 77 000 personer i lägret, varav 55 000 bedömdes tillhöra IS. Bild: Stefan Berg
Arkivbild. Bilden är tagen 2019, då GP besökte fånglägret al-Hol i Syrien. Vid den tidpunkten befann sig 77 000 personer i lägret, varav 55 000 bedömdes tillhöra IS. Bild: Stefan Berg

Ungdomsarbetare larmade om IS-resenärer – för åtta år sedan

2013 försökte ungdomsarbetare i Göteborg larma om radikalisering, och islamister som reste till Syrien. Men ingen lyssnade. Det visar en ny studie från Segerstedtinstitutet.
– När de försöker ta kontakt med högre chefer så möts de av ointresse, säger Christer Mattsson, forskaren bakom studien.

I studien, som delvis finansierats av Göteborgs stad, har man pratat med elva ungdomsarbetare i nordöstra Göteborg som berättar om sina upplevelser av radikalisering och IS-resenärer. Något som P4 Göteborg var först att rapportera om. Även ungdomsarbetarnas tre chefer intervjuades.

– Det som var ögonöppnande var att de här ungdomsarbetarna kände till utresandeproblematiken innan polisen gjorde det. När vi lägger pusslet över olika myndigheter som fick upp ögonen, så var de här först på banan, säger Christer Mattsson.

LÄS MER: Uppgifter: IS-kvinna från Göteborg utvisad till Sverige

I samtalen visade det sig att ungdomsarbetarna sett tecken på radikaliserad islamism redan 2013. Vid det laget hade det ännu inte uppstått någon större allmän debatt om problemet. Den blossade upp först 2014, och det dröjde ytterligare ett år innan Göteborgs stad agerade för att motverka resorna till IS-kontrollerat territorium.

– Det är inte så konstigt att de ser det tidigt. De är människor med invandrarbakgrund som bor i just de här områdena. De känner många och de har kännedom om vad som händer i Syrien och Irak. Staden missar ett konkret tillfälle att få informationen där, säger Christer Mattsson.

2015 började sedan Göteborgs stad arbeta förebyggande med problematiken. Det skedde först efter att Försvarshögskolan kontaktat kommunstyrelsen och informerat om utvecklingen med IS-resenärer.

– Och 2015 är det ju för sent. De allra flesta IS-resenärerna hade åkt tidigare än så.

LÄS MER: Det gör Göteborgs IS-återvändare i dag

Med tanke på ungdomsarbetarnas insyn, och det faktum att de larmade om problemet, kunde staden alltså ha vidtagit åtgärder flera år tidigare, enligt studien.

– Med facit i hand så borde Göteborgs stad ha lyssnat på informationen, förstått den, och gett ungdomsarbetarna avsatt tid att jobba med det här, säger Christer Mattsson.

Att larmen inte ledde till åtgärder kan ha flera orsaker. Man pekar bland annat ut det faktum att vissa ungdomsarbetare var anställda på korttidskontrakt, och att de inte upplevde sig vara i en position där de kunde föra informationen vidare till högre chefer i staden.

– Det är en sak som man har ändrat på nu, man har inte längre de här otrygga anställningarna. De som arbetar i organisationen ska ha fasta positioner så att arbetssituationen blir mer jämlik. Och det tror jag är jätteviktigt.

LÄS MER: Expert: Kvinnliga återvändare samlar in pengar till IS

LÄS MER: Hatpredikanten som ångrade sig: ”Har nog blod på mina händer”

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.