Både social resursförvaltning i Göteborgs stad och Citypolisen har under mars månad gjort kartläggningar av vilka ungdomar som rör sig i och kring Nordstan, Kanaltorget och Brunnsparken, men ur olika perspektiv.
Polisen skriver i sin rapport att "problembilden vi ser idag är kopplad till den våg av flyktingar som kommit de senaste åren". Polisen gjorde en lång rad kontroller, varav 151 inre utlänningskontroller under insatsen, varav fem ungdomar togs i förvar enligt utlänningslagen, två var efterlysta.
Enligt polisen är de fem största nationaliteterna bland ungdomarna som finns runt Nordstan afghaner, svenskar, syrier, somalier och irakier.
De kontrollerade ungdomarna finns inom ålderspannet 15-23 år, varav det största antalet fyller 19 år i år.
Har gjort många haschbeslag
Polisen gjorde också ett stort beslag av hasch på Kanaltorget, där man hittade 60 portionsförpackade haschbitar och en våg.
Under vinter har det rapporterats en rad stora ungdomsslagsmål i anslutning till Kanaltorget och Lilla Bommen.
- Det är olika gäng från olika nationaliteter som vad vi tror, slåss om olika narkotikahanteringsområden. Det är svårt att få det bekräftat för de är nästan alltid borta när vi kommer, säger Hans Gren, kommunpolis i City.
I samband med polisens kartläggning greps 28 ungdomar för narkotikabrott.
- Vi grep ett antal ungdomar för innehav av narkotika för eget bruk. Och vi vet att det är en stor handelsplats kring Kanaltorget, säger han.
Riskerar att utsättas för brott
Ungdomarna som är i området riskerar inte bara att hamna i kriminalitet och drogmissbruk, men också att utsättas för brott. Och från social resursförvaltning är man väl medveten om riskerna.
- Vi använder vår kartläggning för att se hur man kan göra platsen tryggare. Vi håller på med ett arbete kring Kanaltorget, lite som kring Göteborgskalaset och Valborg, och för att få in tillräckligt många vuxna så att det inte är tillräckligt attraktivt att vara där som kriminell. Och att skapa trygghet för alla på platsen, säger Marie Larsson, enhetschef för stöd till familjer och individer på social resursförvaltning.
I fjolårets undersökning fokuserade man på ensamkommande ungdomar som fanns i Nordstan. Då var hemlösa marockanska gatubarn en stor grupp som befann sig i riskzonen. I år finns nästan inga marockanska gatubarn kvar i Göteborg, det är oklart var de har tagit vägen.
Har kartlagt ungdomarna
Hos social resursförvaltning visade årets kartläggning att av 69 ungdomar som fanns på torget var nära hälften födda i Sverige, 26 var nyanlända och flera hade pågående asylansökningar. Majoriteten hade någonstans att bo, men för många var det på lösa boliner och mycket trångbott.
- Vi måste se på vad vi kan göra för de ungdomar som uppenbarligen inte har tillräckligt runt omkring sig. Och där har vi ett aktivt arbete med socialtjänsterna ute i stadsdelarna och hemkommunerna, säger Marie Larsson.
- Men när det gäller gruppen asylsökande och papperslösa där trevar vi oss fram, för där vet vi inte riktigt vad vi kan göra, speciellt för dem som inte får vara här, men inte heller kan utvisas. Där har vi ett arbete att göra med våra jurister och frivilligorganisationerna, säger hon.
