Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Tunnelbana – idén som alltid går under

Tunnelbana i Göteborg och spårväg i tunnel under centrum har diskuterats under 80 år. Men alla har stupat på höga kostnader och låga ambitioner.

I vintras föreslog byggteknikkonsulten Jan-Ove Nilsson att man borde bygga tunnelbana i en cirkel under centrala Göteborg.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Nilsson ville binda samman Centrala Älvstaden, Backaplan, Kvillestaden, Frihamnen, Norra och Södra Älvstranden och Gullbergsvass med Korsvägen, Haga, Chalmers, Sahlgrenska och Linnéplatsen.

Med en tunnelbana skulle resorna bli betydligt snabbare och mindre störningskänsliga.

Billigare än underjordisk järnväg

Det är billigare att bygga tunnelbana än underjordisk järnväg eftersom tunnelbanebantågen går långsammare, klarar snävare kurvor och större stigningar. Men det är av samma skäl dyrare att bygga tunnelbana än en underjordisk spårväg.

Med de föreslagna 14 stationerna skulle en tunnelbana i cirkel under centrala Göteborg kosta 20-30 miljarder kronor.

Även tidigare har det funnits förslag att bygga tunnelbana under Göteborg och att bygga spårvägstunnlar under centrum.

Redan 1934 presenterades den så kallade Lokalbaneutredningen som visade att det vore lämpligt att satsa på tunnelbana i Göteborg "på grund stadens snabba befolkningstillväxt".

Men utredningen nådde aldrig den politiska ledningen, den fastnade i spårvägsstyrelsen.

Planer redan 1943

1943 diskuterade byggnadsnämnden en omarbetad version av lokalbaneutredningen men inget hände.

1967 presenterades Stadsbaneutredningen med förslag om två snabbspårvägslinjer Hisingen-Mölndal och Majorna-Kortedala med ett antal bibanor på Hisingen, i nordost och i sydväst.

Banorna skulle gå under jord i hela centrala Göteborg och korsa varandra under Brunnsparken.

Den öst-västliga linjen skulle läggas under Stora Hamnkanalen, ett förslag till sträckning som senare återkommit och som senast studerades när Västlänken började planeras för snart tio år sedan.

Men någon tunnelbana blev det inte i Göteborg. Brist på pengar eller brist på vilja tog död på projektet.

Förslag om upphöjda banor

I Spårtaxiutredningen som kom 1970 föreslogs att spårvagnarna borde ersättas med automatstyrda småfordon på upphöjda banor.

Av detta blev intet.

Vid flera tillfällen har man diskuterat att gräva ner spårvägen genom centrum för att göra resorna snabbare. En sträckning som ofta nämnts är Drottningtorget-Järntorget diagonalt under centrum men förslagen har stupat på den höga kostnaden innan de utretts ordentligt.

I början av 1990-talet utreddes åter spårtaxi, automatbana och en storskalig övergång från spårväg till busstrafik.

Ingetdera genomfördes.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.