Om det börjar brinna i ena tunnelröret måste röken hindras från att slinka in i röret intill. Båda mynningarna till Götatunneln kommer därför att få en åtta meter lång och fyra meter hög skiljemur i råhuggen granit.
Pål Svenssons skulpturer ska placeras som en blankpolerad nos och ett krön på dessa murar. I går var det dags att varsamt sätta den första kolossen på plats i nedfarten vid Järntorget.
- Projektet är ett lagarbete med arkitekten P-G Hyllinge. Vi vill visa stenens möjligheter, hur samma råa granit som på väggarna här intill kan formas och poleras till ett smycke, säger Pål Svensson.
Den första skulpturen liknar han vid en bohuslänsk klippa, formad av isälven. Eller en fartygsbulb som sticker upp ovan vattenytan. Varje dag ska den ge tusentals människor något att snabbt fästa blicken på. I mörkret kan bilarnas lyktor åka kana på den blanka ytan.
Vid gårdagens montering blev det bekymmersamt att hitta bra fäste för de orange stropparna som skulle lyfta verket på plats. Sista biten måste det rullas fram på två rundjärn. Alla har bråttom inför tunnelinvigningen om en dryg månad, men asfaltläggarna måste vänta till helgen när konstverksplaceringen drog ut på tiden.
- Allt gick fantastiskt bra. Men konstverket till andra tunnelmynningen ser ut som en knöldelfin, den bulben är inte lika stor så det blir nog ännu svårare att fästa stropparna när det ska upp om fjorton dagar, misstänker Kenth Möller, arbetsledare för skulpturmonteringen.
Götatunneln har kostat 3,2 miljarder kronor och det kunde blivit mycket pengar till konst om man följt den gamla enprocentsregeln. Nu stannar budgeten vid blygsamma en miljon kronor för granitmurar, terrassplanteringar och utsmyckning vid de båda tunnelmynningarna.
- Göteborg satsar bara en bråkdel jämfört med de konstnärliga installationerna i Stockholms tunnelbyggen. I Götatunneln används konsten i ett praktiskt och säkerhetsmässigt syfte. Frontnosarna berättar tydligt var man ska köra en, ett blått sken ska markera tvärtunnlarna och blå belysning i taket markerar var man kör under kanalen, säger arkitekten P-G Hillinge.
Pål Svenssons skulpturer ska placeras som en blankpolerad nos och ett krön på dessa murar. I går var det dags att varsamt sätta den första kolossen på plats i nedfarten vid Järntorget.
- Projektet är ett lagarbete med arkitekten P-G Hyllinge. Vi vill visa stenens möjligheter, hur samma råa granit som på väggarna här intill kan formas och poleras till ett smycke, säger Pål Svensson.
Den första skulpturen liknar han vid en bohuslänsk klippa, formad av isälven. Eller en fartygsbulb som sticker upp ovan vattenytan. Varje dag ska den ge tusentals människor något att snabbt fästa blicken på. I mörkret kan bilarnas lyktor åka kana på den blanka ytan.
Vid gårdagens montering blev det bekymmersamt att hitta bra fäste för de orange stropparna som skulle lyfta verket på plats. Sista biten måste det rullas fram på två rundjärn. Alla har bråttom inför tunnelinvigningen om en dryg månad, men asfaltläggarna måste vänta till helgen när konstverksplaceringen drog ut på tiden.
- Allt gick fantastiskt bra. Men konstverket till andra tunnelmynningen ser ut som en knöldelfin, den bulben är inte lika stor så det blir nog ännu svårare att fästa stropparna när det ska upp om fjorton dagar, misstänker Kenth Möller, arbetsledare för skulpturmonteringen.
Götatunneln har kostat 3,2 miljarder kronor och det kunde blivit mycket pengar till konst om man följt den gamla enprocentsregeln. Nu stannar budgeten vid blygsamma en miljon kronor för granitmurar, terrassplanteringar och utsmyckning vid de båda tunnelmynningarna.
- Göteborg satsar bara en bråkdel jämfört med de konstnärliga installationerna i Stockholms tunnelbyggen. I Götatunneln används konsten i ett praktiskt och säkerhetsmässigt syfte. Frontnosarna berättar tydligt var man ska köra en, ett blått sken ska markera tvärtunnlarna och blå belysning i taket markerar var man kör under kanalen, säger arkitekten P-G Hillinge.
Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.