Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Den nu aktuella mätningen av 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matte och naturvetenskap gjordes av nästan 5 500 svenska elever våren 2015.

Trots Pisa-lyftet: "Klyftorna är skadliga"

Eleverna lyfter sig tydligt i framförallt läsförståelse och matte men att ojämlikheten i svenska skolan ökar "ganska dramatiskt" oroar.

Jämfört med den förra Pisa-mätningen, som gjordes för tre år sedan, har de svenska 15-åringarna nu förbättrat sig i de tre ämnen som mätningen omfattar: läsförståelse, matematik och naturvetenskap.
Resultaten i de tre ämnena skiljer sig dock åt. I läsförståelse och matematik är det framförallt de elever som i mätningen kallas för lågpresterande som har förbättrat sina resultat. 
I läsförståelse är de lågpresterande eleverna den här gången 18 procent jämfört med betydligt högre 27 procent för fyra år sedan. De högpresterande är något fler än förra gången men denna förbättring är, enligt Skolverket, inte tillräckligt stor för att vara statistiskt säkerställd.
I matematik är det också de lägst presterande 15-åringarna som har förbättrat sina resultat mest. Nu är de lågpresterande 21 procent jämfört med 27 procent för tre år sedan. De högpresterande lyfte också något, dock inte med en statistiskt säkerställd siffra.
I naturvetenskap förbättrades också de genomsnittliga resultaten men i detta ämne är det, till skillnad från i läsförståelse och matte, de högpresterande eleverna som förbättrade sig mest. Däremot är de lågpresterande eleverna fortfarande lika många i naturvetenskap som de var förra gången.

I den nu presenterade mätningen deltog nästan 5 500 svenska elever på 202 skolor. De är födda 1999 och de flesta av dem gick i nian förra året.
De svenska niorna är nu tillbaka på samma nivå som de svenska 15-åringarna var 2009 och tillbaka på genomsnittet för alla OECD-länderna. Detta beror dock inte bara på att de svenska resultaten har förbättrats utan också på att det genomsnittliga OECD-resultatet har försämrats.
– Vi ser nu ett tydligt trendbrott, framförallt vad gäller läsförståelse och matematik, sammanfattar Skolverkets vikarierande generaldirektör Mikael Halápi.
Han betonar samtidigt att Pisa inte mäter allt utan den svenska skolan och forskarvärlden måste nu jobba vidare med utvecklingen av undervisningen.
– Vi har fortfarande en lång väg tillbaka till de starka resultat vi uppnådde i de tidiga Pisa-mätningarna i början av 2000-talet, säger Mikael Halápi.

Ända sedan den första Pisa-mätningen år 2000 har det gått lite sämre för de svenska eleverna för varje gång och senast, 2012, stod Sverige för den största resultatförsämringen av alla OECD-länder.

Vid en paneldiskussion om Pisa-resultaten hos Västsvenska handelskammaren i Göteborg på tisdagen var alla deltagare – politiker, forskare, näringslivschefer och lärarfack – överens om att de tror att utvecklingen i den svenska skolan nu har vänt uppåt.
De var dock oroade över att Pisa-mätningen samtidigt visar på ökade skillnader mellan eleverna beroende på deras socioekonomiska bakgrund och skolornas socioekonomiska sammansättning. 
– Vi ser att skillnaderna, eller ojämlikheten, nu ökar ganska dramatiskt, säger Monica Rosén, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.
Ann-Sofie Hermansson (s), kommunstyrelseordförande i Göteborg, klassade dessa skillnader som "skadliga för samhället" men uttryckte samtidigt tacksamhet över att partierna i Göteborg "i någorlunda enighet över blockgränsen" har kunnat komma överens om att centralisera både skolan och förskolan till en enda politisk nämnd. Detta för att öka jämlikheten jämfört med i dag då skolor och förskolor styrs av de tio stadsdelsnämnderna.
– Denna centralisering i kommunen är förstås inte det enda som behöver göras inom skolan men det kan vara en viktig del, säger Ann-Sofie Hermansson.
– Jag tror att det är viktigt att vi inom politiken kan samverka och komma fram till gemensamma beslut som kan hålla över tid och ge skolan arbetsro, säger kommunstyrelsens ordförande.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.