När antalet flyktingar som kom till Sverige var som störst tecknade kommunen avtal om ett stort antal platser för ensamkommande barn och unga. Sedan minskade behovet. Kvar fanns tomma platser – som fortsatte kosta pengar.
I ett yrkande till kommunstyrelsen skriver alliansen att kostnaden landade på cirka 175 miljoner kronor, efter att social resursförvaltning förhandlat ned priset med 115 miljoner kronor.
– Det verkar orimligt att vi har så mycket större kostnader än andra kommuner, säger kommunalrådet Jonas Ransgård (M), som tillsammans med övriga allianspartier nu kräver en genomlysning för att få svar på hur det kunde bli så här.
Jämför med Malmö
Att hänvisa till att Göteborg är en transitkommun – och därmed har extra stora krav på sig vad gäller att snabbt ta emot ensamkommande – inte håller som förklaring, menar han. Han jämför med Malmö, som under samma period betalat 14 miljoner kronor för tomma platser.
– De har alltså oerhört mycket mindre kostnader och tycker ändå att de har misslyckats för att de fått betala för onödiga saker. Att vi ligger på mångdubbelt mycket mer känns det inte rätt, säger han.
Helene Odenjung (L) säger att staden i många avseenden kan vara stolt över hur den hanterade flyktingsituationen hösten 2015, framför allt på det humana planet. Och statens prognoser över hur många som skulle komma var inte helt tillförlitliga.
– Så jag är ödmjuk i det att det varit svårt att hantera. Men med det sagt måste vi också titta på det här och fundera på om vi kan göra på något annat sätt inför nästa gång, säger hon.
Reviderade prognoser
Marina Johansson (S) är ordförande i social resursnämnd, som hanterade det praktiska kring mottagandet. Hon säger att förvaltningen hade nästan daglig kontakt med migrationsverket. Men eftersom verkets prognoser reviderades hela tiden var planeringsförutsättningarna extremt svåra.
– Och mitt i allt detta blev vi en ankomstkommun. Det hade vi inte varit tidigare, så jag tror att det spelar viss roll. Tillsammans med de stora problem vi har med lokaler.
Hon säger att stadens ambitioner var höga. Helst ville man klara av att ta hand om alla ensamkommande i egen regi. Men både lokaler och personal tog slut, därför blev man tvungna att upphandla.
– Såhär i efterhand hade man säkert kunnat göra många saker på ett annat sätt. Men i den akuta situationen som var hade kommunen inte direkt något övertag. Det blev en marknad av det.
Betalar för tomma platser
Jonas Ransgård tycker att det finns många frågor som ännu inte fått ett tillfredställande svar. Han hoppas att en genomlysning ska kunna reda ut både om det går att förhandla ned kostnaderna ytterligare, men framförallt hur det kunde gå så snett och hur kommunen ser till att inte hamna i liknande situationer igen.
– Jag förstår att det blir bråttom att och att man måste lösa grejer, men här verkar man låst upp sig i stora avtal under långa perioder. Var det nödvändigt? säger han.
Han tycker också att det är både stötande och svårt att förklara hur staden nu kan befinna sig i ett läge då den betalar för tomma platser samtidigt som det pågår en intensiv jakt efter bostäder till personer som anvisas till Göteborg enligt bosättningslagen.
En del av de tomma platserna ligger utanför kommungränsen, och kan därför inte användas till personer som kommer hit enligt bosättningslagen måste få en bostad i Göteborg. Av de som finns i Göteborg håller man däremot på att omvandla omkring 200 till bostäder för personer som fått uppehållstillstånd, säger Marina Johansson.
Texten är uppdaterad med uppgiften om att kostnaden på 175 miljonerna kronor gäller fram till november 2016. Tidigare stod det att den handlade om hela året.
Fakta: Mottagande
Till skillnad från vuxna asylsökande (som är migrationsverkets ansvar) placeras ensamkommande under 18 år ut i en kommun i väntan på asylprövning.
Kommunen har ansvar för att ordna bostad, antingen i familjehem eller på ett boende.
Under 2015 kom ett stort antal ensamkommande och Göteborg och många andra kommuner fick problem att klara bostadsfrågan i egen regi.
Göteborg löste problemet med att skriva avtal om ett stort antal platser som senare visat sig inte behövas.
Det är de avtalen som under förra året kostade 175 miljoner kronor.
