Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Tomas Sjödin - författare, pastor i Smyrnakyrkan och GP-krönikör.

Tomas Sjödin: Ta inte dig själv för allvarligt i dag!

Pastor Tomas Sjödin skriver om att veta var man är.

Jag ramlade in på lunchhaket med andan i halsgropen och tanken någon annanstans än där. Uppenbarligen. För när jag beställt dagens rätt tittade killen bakom disken, han som efter många besök börjar kännas som en trevlig bekant, på mig med en granskande och lite orolig blick och frågade: Hur är det med dig i dag? Jo, tack svarade jag, det är alldeles utmärkt. Verkar det inte så? Jo, sa han, jag ville bara kolla att du vet var du är. Och att du vet vad du skall göra.

Naturligtvis såg han något hos mig som jag inte själv var medveten om. Jag var någon annanstans. Det var bra att han väckte mig för människor som inte vet var de är får sällan något vettigt gjort.

I födelsedagspresent i fjol fick jag en löparklocka med GPS-mottagare, en leksak som i ett nafs gjorde motionerandet mycket roligare. Innan löpningen kan börja tar det en liten stund innan klockan får kontakt med satelliten. Under den tiden står det i displayen: söker plats. Ibland går den där sökningen snabbt, andra dagar tar det några minuter.

Från början störde jag mig på väntetiden, men numera blir de minuterna en påminnelse om att kalibrerande eller kontaktsökande rör så många andra områden i livet, att det finns en poäng med att positionera sig. Detta nästan oavsett vad som väntar: känsliga samtal, krävande möten eller en lång dag på jobbet. Det är bra att veta var man är, innan man ger sig iväg.

I ljuset av det är det inte oviktigt hur man börjar sin dag. Att man innan man öppnar sin telefon eller dator och börjar svara på det som strömmar emot en, allt det som man själv inte valt, försöka skära ut några minuter där man själv bestämmer fokus och hittar sin utgångspunkt. Mitt bästa tips är att göra detta positionerande så enkelt som möjligt och så kort så att det verkligen blir av, något som kan ske på tusen skilda sätt. Jag har mitt och det tar inte många minuter.

Först läser jag någon kort text som jag vet samlar tankarna kring väsentligheter och sätter mig på spåret till det som är avgörande i livet: kärlek, tro, hopp, medmänsklighet. Sedan sluter jag ögonen en stund och påminner mig själv om några saker i stil med: Ta inte dig själv för allvarligt idag! Du har inget att bevisa. Du konkurrerar inte med någon. Sedan ber jag. Bönen har varit mitt sätt att möta livet ända sedan jag var barn. Jag ber för allt som skall hända under dagen, alla planerade möten och alla spontana. Nämner namnet på alla de människor jag lovat tänka på.

Så här har jag hållit på i många år och i dag förstår jag att den där stunden har haft samma funktion som löparklockan. Man skulle kunna säga att jag söker min plats.

Salomo, en av världens visaste människor, skrev för tusentals år sedan att den som söker visheten om morgonen får kort väg, ty han finner henne sittande vid husets port.

Urgamla visdomsord. Mer aktuella än någonsin. Antikens GPS.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.