Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

”Att man fiskar efter uppgifter är egendomligt. En polisman bör veta att man inte lägger sig i en utredning där man själv inte på något sätt agerar i tjänsten”, säger den tidigare överåklagaren Sven-Erik Alhem.

Tidigare åklagare: ”Angeläget gå till botten med detta”

Agerandet från polismannen är omdömeslöst och trots att det skett utanför arbetstid borde polischeferna titta närmare på det. Det anser Sven-Erik Alhem, rättsexpert och tidigare överåklagare.

Att polismannen undanhållit att han är polis för den funktionshindrade kvinnan och pratat med henne om en pågående utredning är märkligt. Det menar Sven–Erik Alhem som vill se en grundlig arbetsrättslig utredning.

– Som polisman har han använt sina privatintressen. Det visar sig inte minst i de dataintrång han gjort sig skyldig till. Här har det uppenbarligen begåtts omdömesfel.

Arbetsrättsliga utredningar kan leda till sanktioner som löneavdrag, en varning eller i värsta fall en uppsägning. Att polismannens chef pratat med honom efter GP börjat nysta i ärendet tycker inte Sven–Erik Alhem är tillräckligt.

– Det känns väldigt angeläget att man går till botten med det här. Att en chef tar ett snack med någon känns rätt löst i konturerna. En tillsägelse kan man ge när man ser formfel men det här är fundamentala frågor, säger han.

Att poliskollegor reagerat kan också tolkas som att chefernas agerande inte riktigt räcker till, menar Sven–Erik Alhem.

– Det framgår att poliser har retat sig på det här, det finns alltså de som inte tycker att det är särskilt bra att bara ha ett snack, säger han.

Tror du att det här påverkar allmänhetens förtroende?

– Allting som polisen gör med noggrannhet påverkar förtroendet i positiv riktning. Ser man att noggrannhet saknas så kan det få en liten negativ effekt.

Åklagaren för kopplerifallet beskrev kvinnan som ”mycket skör”. Möjligheten för funktionsnedsatta att göra en överprövning kan vara svårare att få till, berättar Sven–Erik Alhem.

– En målsägande som är i sin fulla kapacitet kan begära överprövning, men den som har intellektuell funktionsnedsättning och saknar målsägandebiträde kanske inte själv kan göra det, säger han.

Kvinnan hade dock under utredningen av polismannen stöd av målsägandebiträde.

Bedömningen av våldtäktsmisstanken kan Sven–Erik Alhem inte säga någonting om, då han inte har tillgång till utredningen. Men han tycker att det känns anmärkningsvärt att polismannen använde sig av kvinnan för att få fram uppgifter om vad som förekommit i förhör.

– Att man fiskar efter uppgifter är egendomligt. En polisman bör veta att man inte lägger sig i en utredning där man själv inte på något sätt agerar i tjänsten.

Säger det här något om personens lämplighet som polis?

– Jag vill inte gå händelserna i förväg, men det skulle en arbetsrättslig utredning kunna få fram uppgifter om.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.