Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Tidiga betyg påverkar elever negativt

Betyg i tidig ålder påverkar svaga elever negativt. Lärarförbundet i Göteborg välkomnar de nya forskningsresultaten. - Vi tror inte skolans resultat blir bättre för att tidiga betyg införs, säger Lotta Söderström.

Forskningsresultaten är desamma antingen det handlar om universitetsstudenter eller sjätteklassare - studenterna/eleverna presterar inte bättre om de får betyg.

Det är en av de slutsatser som kan dras av en omfattande forskningsgenomgång av både nationell och internationell forskning, som nu överlämnats till Skolforskningsinstitutet.

Förre utbildningsministern Jan Björklund (FP) och Alliansens förslag att införa betyg redan från årskurs 4 får alltså ingen uppbackning i den här rapporten. Alliansen har dessutom aviserat att man planerar att genomföra reformen, trots att en majoritet av remissinstanserna sagt nej.

Fler lärare

En av remissinstanserna är Lärarförbundet.

- Vi tror inte att tidiga betyg höjer förtroendet för lärarkåren, säger Lotta Söderström, vice ordförande för Lärarförbundets lokalavdelning i Göteborg. Det som behövs är högre lärartäthet och att man satsar på de yngre barnen i ett tidigt skede. Lärarkåren är högst kapabel att själva göra bedömningar av elevers kunskaper, utan att behöva skriva ner en siffra på ett papper.

Hon frågar sig också vad som händer med små barn som kommer från studieovana hem. Vad ska de göra med ett dåligt betyg?

- Göteborg är en segregerad stad som det är, och skolan har ett kompensatoriskt uppdrag, säger hon. Men om ett barn tidigt får veta att det inte har lyckats - och sen då? Vad hjälper den stämpeln det här barnet? Om jag säger till dig att du är kass, då blir du kanske inte särskilt motiverad att arbeta hårdare. Varför skulle barn vara annorlunda än vuxna i det avseendet?

En av de fyra forskarna som står bakom rapporten är Alli Klapp, forskare i pedagogik vid Göteborgs universitet.

- Lågpresterande elever som får betyg presterar sämre än de som får betyg, säger hon. Även på universitetsnivå har vi tydligt kunnat se att studenter som får mer information om vad de kan förbättra, alltså positiv feedback, presterar bättre än de som enbart får betyg.

Presterar sämre

Även forskning vad gäller yngre barn visar samma sak. Alli Klapp har i sin egen forskning jämfört elever i årskurs 6 som fått betyg med dem som inte fått betyg. Där visas tydligt att lågpresterande barn som får betyg presterar sämre, och det gäller även uppåt i åldrarna.

- De har sämre betyg även i årskurs 7, 8 och 9, och fler av dem som fick betyg i årskurs 6 går inte ens ut gymnasiet, säger hon. Det här handlar om självkänsla, hur eleverna ser sig själva, och hur ett tidigt dåligt betyg kan påverka deras inställning till framtida lärande.

Sveriges dåliga resultat i senaste PISA-rapporten har använts som ett argument för att betyg behöver införas tidigare. Men enligt forskarna finns inget samband mellan tidiga betyg och hög ranking i PISA-rapporten.

- Vissa länder med betyg i låga åldrar hamnar i topp, men vissa hamnar långt ner, säger Alli Klapp. Sambanden är inte signifikanta, det är andra saker i ländernas skolsystem som påverkar resultaten.

För- och nackdelar

Cecilia Martinsson och Ulla Westerberg arbetar båda som 1-6-lärare på Eriksboskolan i Angered, främst med nyanlända elever. De ser både fördelar och nackdelar med tidiga betyg.

- Vi arbetar mycket med barn vars föräldrar kommer från andra länder. Det kan vara svårt att kommunicera till föräldrarna hur deras barn ligger till om man ska ge en lång förklaring. Där kan ett betyg vara till hjälp, så att föräldrarna tydligare förstår.

Samtidigt måste ett betyg följas upp med ett samtal med eleven om vad som kan förbättras.

- Jag tycker närmast man begår tjänstefel om man som lärare inte följer upp ett betyg med ett samtal med eleven, säger Ulla Westerberg. Vårt jobb är ju att få eleverna att förstå hur de kan förbättra sig, att uppmuntra och motivera. Men jag ser egentligen ingen motsättning mellan det och att ge betyg.

Fakta: PISA-rapporten

PISA är en internationell studie som undersöker femtonåriga elevers kunskaper inom matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Studien genomförs vart tredje år.

I PISA 2012 hade resultaten försämrats på alla tre områdena.

65 länder deltog, varav 34 OECD-länder.

18 OECD-länder, däribland Finland, Danmark och Norge, presterade alla signifikant bättre än Sverige inom samtliga tre kunskapsområden.

Källa: Skolverket

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.