Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Svartmunnad smörbult.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Svartmunnad smörbult i fokus under metet

De tävlande i Vallgravsmetet ska ha extra koll på den svartmunnade smörbulten i år. Arten hör inte hemma här men sprider sig snabbt.

Under torsdagsmorgonen registrerade sig deltagarna i Vallgravsmetet vid Fiskekyrkan. I själva mettävlingen, som pågår vid Vallgraven mellan klockan 10 och 12, gäller det att dra upp så mycket fisk som möjligt. Den som får störst fångst totalt, mätt i kilo, vinner.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Fångsten i tävlingen brukar samlas in och lämnas till Naturhistoriska museet. Där tar man prover på fiskarna för att undersöka halterna av olika miljögifter.

Nytt i årets tävling är att deltagarna uppmanas hålla ett extra öga på om de drar upp fiskar av arten svartmunnad smörbult. Fisken hör egentligen inte hemma i våra vatten men finns naturligt i Kaspiska havet, Svarta havet, Aazovskasjön och Marmarasjön.

Arten har dock spridit sig, troligen via fartygens barlastvatten. 2008 gjordes det första fyndet i svenska vatten då man hittade ett exemplar i skärgården utanför Karlskrona.

- Vi har de senaste åren fått in rapporter om att den fångats på fler ställen och i betydligt större mängder än tidigare, bland annat i Göteborgsområdet, säger Sofia Brockmark på Havs- och vattenmyndigheten, som hoppas på hjälp både från deltagarna i Vallgravsmetet och från allmänheten i övrigt för att få en bild av hur omfattande spridningen är.

Enligt Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, är främmande arter som sprids i nya miljöer ett allvarligt hot mot den biologiska mångfalden i hav och sjöar. Just den svartmunnade smörbulten pekas ut som en av de arter som utgör en stor risk för fisket om den etablerar sig. Ett varningsexempel är införseln av signalkräftan som på många håll slagit ut den inhemska flodkräftan.

När det gäller den svartmunnade smörbulten vet man inte hur den kan slå mot andra arter men det finns risk att den konkurrerar med andra bottenlevande arter som tånglake och skrubbskädda.

- I Danmark bekymrar man sig också för dess eventuella negativa påverkan på räkbeståndet, säger Ann-Britt Florin, docent i ekologi vid SLU.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.